Studiens huvudsyfte är att belysa innebörden av ett medlemskap i en fotbollsförening med fokus på aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Empirin utgörs av intervjuer med vuxna män som är eller varit aktiva spelare. Ambitionen har varit att försöka fånga orsaker till att man börjar spela, att man fortsätter men också orsaker till varför man slutar. Fokus ligger på den mentala hälsan och vår avsikt har varit att undersöka vilka effekter aktiviteten har. Metoden är kvalitativ i det att vi genomfört intervjuer med 16 män födda mellan 1987-1991. respondenterna är således mellan 26 och 30 år gamla, några har slutat spela, några håller fortfarande på, men gemensamt är att de "i backspegeln" kan se tillbaka på medlemskapets/aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Den teoretiska ramen utgörs främst av ett pedagogiskt perspektiv, ett socialt perspektiv samt till viss del av hälsoperspektiv. Resultatet har främst delats upp i tre teman, med anknytning till lika många frågeställningar i denna studie. Dessa teman innehåller totalt 6 underkategorier, vilkas information förklarar att det mentala välbefinnandet påverkas av fotbollsspelande i ungdomsåren. Underkategorierna är bland annat, positivt: gemenskap och familjekänsla, negativt: krav och utanförskap. Slutsatsen av denna studie är att fotbollsspelande i ungdomsåren har en effekt avseende det mentala välbefinnandet, i negativ och positiv bemärkelse. / The study's main aim is to enlighten the meaning of a membership in a soccer-club, with a focus on the importance to mental wellness. Empirical consists of interviews with the adult men who are or have been active players. The aim has been to try to capture the reasons why they start to play, to continue but also reasons why they quit. The focus is on the mental health and our intention has been to examine the impact of the activity. The method is qualitative in what we conducted interviews with 16 men born between 1987-1991. The respondents are thus between 26 and 30 years old, some have stopped playing, some are still on, but the common thing is that they can look back in the "rear-view" on the membership/activity and the importance to mental wellness. The theoretical part consists mainly of a pedagogical perspective, a social perspective and partially of a health perspective. The result has been divided in to three themes, which are linked to the issues of the study These categories contain a total of 6 subcategories, whose information explaining that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness. The subcategories include, positive: fellowship and family feeling, negative: performance requirements and alienation. The conclusion of this study is that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness, in negative and positive terms.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-11307 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Melke, Gabriel, Gül, Johannes |
| Publisher | Högskolan Väst, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap, Högskolan Väst, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds