Strandskyddets historiska syfte har sedan införandet av strandskyddslagstiftningen 1950 främst varit att stärka allemansrätten och säkerställa allmänhetens tillgång till friluftsliv och rekreation. Sedan 1975 råder ett generellt strandskydd i Sverige. Det innebär att alla kuster och strandlinjer är belagda med strandskydd. 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att även omfatta skydd för djur- och växtliv. Andra lagreformer som genomförts är exempelvis införandet av LIS-systemet, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, 2010 som syftade till att göra stradskyddsregleringen mer anpassningsbar och främja Sveriges landsbygdsutveckling. 2014 infördes vissa lättnader i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag som skulle bidra till en mer långsiktigt hållbar utveckling av strandskyddet och landsbygderna. I mars 2022 överlämnades den senaste propositionen (2021/22:168) om förslag till nya strandskyddsregler som ska göra strandskyddet mer flexibelt, öka möjligheterna att anpassa regleringen efter behovet av strandskyddslättnader respektive utveckling i hela landet. Det lokala inflytandet föreslås öka och det ska även bli betydligt enklare att bygga i lands- och glesbygd samt i mindre tätorter. Propositionen har fått utstå stark kritik och många riksdagspartier ställer sig negativa till förslaget. Den här uppsatsen behandlar Sveriges strandskyddslagar ur ett historiskt, nuvarande respektive framtida perspektiv. Den analyserar även några utvalda förslag från regeringens senaste proposition. Genom analysen av förarbeten och tillhörande följdmotioner försöker vi utläsa vilka konsekvenserna lagförslaget skulle kunna få vid eventuellt ikraftträdande. Uppsatsen syftar till att svara på frågeställningarna “Hur har strandskyddet utvecklats över tid och varför har utvecklingen sett ut så som den har gjort?” samt “Vilka lagändringar vill regeringen nu genomföra och varför? Vilka konsekvenser skulle ändringarna innebära i förhållande till de nuvarande bestämmelserna?” I dagens lagstiftning finns många gränsdragningsproblem och benämningar som öppnar upp för stora tolkningsskillnader. Det finns grund för att tro att regeringens proposition inte kommer röstas igenom eftersom det uttryckliga stödet från flera riksdagspartier är svagt. Det återstår att se när regeringsförslaget kommer röstas om i kammaren. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser, då detta är en fråga om politik och i sin förlängning valstrategi. Uppsatsens slutsats är att ett strandskydd är nödvändigt men att det bör regleras mer efter lokala förutsättningar och exploateringsgrader. / This essay interprets the Swedish shore protection laws from a historical, current and future perspective. Since the introduction of the shore protection legislation in 1950 the historical purpose of shore protection has mainly been to fortify the right of public access and ensure the public's access to outdoor life and recreation. In 1994, the purpose of shore protection was extended to include the protection of animal and plant life. Since 1975, there has been shore protection in place in Sweden which means that all coasts and shorelines are protected from exploitation. Other law reforms that have been implemented are, for example, the introduction of the LIS system (rural development in coastal locations) in 2010. In 2014, certain reliefs to the shore protection legislation was introduced regarding small lakes and watercourses that would contribute to a more long-term sustainable development of shore protection alongside the countryside. In March 2022 the latest bill (2021/22:168) was submitted. The proposals for new shore protection legislation included rules that will ensure a more flexible shore protection law which takes rural development into account. The new proposal also aims to increase the possibility of adapting the regulations based on the local need for shore protection. The new legislation will increase the municipal authority and influence and should also make it easier to exploit in rural and smaller urban areas. The bill has received strong criticism and many parliamentary parties are negative to the proposal. By analyzing preparatory work and associated follow-up motions, we try to forecast what the consequences of the bill could be in the event of its entry into force. The purpose of the essay is to answer the issues “How has shore protection legislation developed over time and why has the development looked the way it has?" and “What legislative changes does the government now want to implement and why? What consequences would the changes have in relation to the current regulations?” In today's legislation, there are many demarcation problems as well as legal concepts which can create large differences in the interpretation. There is reason to believe that the government's bill will not be voted through because the explicit support from several parliamentary parties is weak. It remains to be seen when the government proposal will be voted on. It is difficult to draw any concrete conclusions as this is a matter of politics and, by extension, an election strategy. The essays' conclusion is that shore protection plays a necessary role in today's urban planning but that it should be regulated more according to local conditions and degrees of exploitation
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-314910 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Salmelin, Jessica, Nyander Söderhielm, Tova |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22426 |
Page generated in 0.0021 seconds