Tandhygienistyrket är en relativt ung profession. Munhälsovården har ännu inte uppnått professionellt status som yrkesverksamhet. Inte heller har tandhygienistens disciplin – munhälsovetenskapen- status som vetenskaplig disciplin. Det som har saknats har framför allt varit teoribildning inom munhälsovård/munhälsovetenskap.1983 publicerades den första begreppsmodellen inom munhälsovård – The Human Needs Conceptual Model for Dental Hygiene – konstruerad av M L Darby (BSDH, MS) och M M Walsh (MS,EdD). Ett viktigt steg i en disciplins teoribildningsprocess är emellertid att begreppsmodeller analyseras och utvärderas. Då kan begreppsmodellens bidrag till professionaliseringsprocessen och utvecklingen av disciplinens vetenskapliga status bedömas.Föreliggande studie analyserar och utvärderar Darbys och Walsh’ begreppsmodell. Syftet är att beskriva och analysera de förutsättningar som begreppsmodellen vilar på samt att beskriva och utvärdera de förusättningar som begreppsmodellen har att fungera som ett ramverk vid forskning, praktik, utbildning och administration för tandhygienister.Beskrivningen av analysen och utvärderingen utgår från hermeneutisk tolkning där J Fawcetts instrument för analys och utvärdering av begreppsmodeller använts som tolkningsram.Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv som bland annat betraktar munhälsovetenskap som en gren av vårdvetenskap där en kärna av kunskaper, färdigheter och attityder ses som gemensamma för alla de vårdande professioner där vårdandets humanistiska dimension är viktigare än dess tekniska dimension. Likaså utgår den från att munhälsovårdens främsta syfte är att främja hälsa, inte att förebygga eller bota sjukdom.Studien visar att Darbys och Walsh’ begreppsmodell är baserad på en behovsteoretisk grund. Detta medför en världsbild där människan befinner sig i en växelverkande interaktion med sin omgivning. Vidare innebär detta att munhälsovårdens unika fokus är klientens behov och att tandhygienistens uppgift är att reducera spänningar inom det system som klienten utgör. Begreppsmodellens behovsteoretiska grund är dockotydligt beskriven och därför är den svår att använda. Begreppsmodellens innehåll är också dåligt utvecklat på det sättet att den endast kan användas som ramverk för praktiken då den saknar riktlinjer för forskning, utbildning och administration.Darbys och Walsh’ begreppsmodell kan därför endast användas i den praktiska verksamheten och då av de tandhygienister som har ett livs- och yrkesparadigm som är baserat på behovsteori.Däremot bedöms begreppsmodellens bidrag till munhälsovetenskapen som mycket stort eftersom den är den första begreppsmodell som skapas och på så sätt öppnar vägen för fortsatt teoribildning inom tandhygienistens disciplin.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-128954 |
| Date | January 1995 |
| Creators | Jons, Lotta |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, Universitetspedagogiskt centrum (UPC) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds