<p>Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn</p><p>att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska</p><p>undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen</p><p>avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på</p><p>modersmålsstöd.</p><p>En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De</p><p>intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var</p><p>rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla.</p><p>I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara</p><p>de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn</p><p>inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver</p><p>modersmålsstöd och vilka som inte behöver det.</p><p>Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det</p><p>svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera</p><p>modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på</p><p>svenska.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-1417 |
Date | January 2007 |
Creators | Durica, Dragana |
Publisher | Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Högskolan i Halmstad/Sektionen för lärarutbildning (LUT) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds