This thesis examines the discursive position of 'goddess feminism', in relation to some of the difference- and eco feminist positions from the1960s and until today. In focus are the texts of the two goddess feminists, Monica Sjöö and Starhawk. The thesis contributes to a historiographical (re)situating of their political and religious narratives. It also contributes to an elaborated understanding of these goddess feminists and the goddess feminist discourse they are part of. The tentative feminist figuration 'the goddess identified feminist’ is articulated as a tool to discuss the religious and political discourse of goddess feminists as part of contemporary feminist and environmental political conversations and practices. Donna Haraway’s and Karen Barad’s post humanist theoretical interventions are used to explore and discuss the affinities between goddess feminists (re)negotiation of the subject/s 'goddess/nature/human' – and the (re)negotiation of 'nature/human’ made by new materialist/post humanist difference- and eco feminists of the 2000s. Rosi Braidotti’s writings on sexual difference, becoming and feminist figurations further informs the conclusions drawn in the thesis. Drawing on the methodological approaches of Clare Hemmings and Mieke Bal in the analysis of story-telling and subject construction, a contribution is also made, to the understanding of how story-telling as part of a discourse, produces meaning and asymmetric subject relations. In particular the thesis shows how a compassionate feminist storytelling involuntarily produces subject positions through, essentialist dualisms, hierarchical ordering and othering. In parallel, the thesis also discusses alternative narrative strategies that focus on both the discursive boarders and affinities. / Baksidestext: Det här är en bok om två gudinnefeminister och deras religiösa och politiska berättande. Men det är lika mycket en bok om ’gudinnefeminism’ och hur denna feministiska position relaterar till, skiljer sig från och överlappar med andra skillnads- och ekofeministiska positioner från 1960-talet och till idag. Magdalena Raivios doktorsavhandling omförhandlar historien om ’gudinne-feminism’. Den synliggör även innehållet i Monica Sjöös och Starhawks berättelser om samhället, gudinnan/naturen/människan, framtiden och revolu-tionen. Här visas hur problematiska generaliseringar och uppdelningar i ”vi” och ”de andra” skapas i berättandet – men att Sjöö och Starhawk även vidgar och omförhandlar innebörden av begrepp som ’kvinna’ och ’natur’. En feministisk figuration kallad ’den gudinneidentifierade feministen’ används som tentativ utgångspunkt för nutida samtal om feministiska och miljöpolitiska visioner och för-ändringsstrategier. Avhandlingens resultat styrker tidigare forskning som visat att ett ”feministiskt medkännande berättande” – trots sin välmenta ambition – ofrivilligt medverkar i skapandet av diskursiva gränser, hierarkier och generaliseringar. Som ett teoretiskt bidrag, formuleras och diskuteras här några skillnadsfeministiska ansatser till alternativa berättandestrategier.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-30649 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Raivio, Magdalena |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, Karlstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 ; 2014:4 |
Page generated in 0.0025 seconds