Samtidigt som universitetsstudier förutsätts av att förhålla sig till deadlines visar uppskattningar att 80 till 95 procent av universitetsstudenter prokrastinerar, förhalar studierna, vilket kan påverka både studieprestation och välbefinnande negativt. Syftet med denna studie var att undersöka om faktorerna i Temporal Motivational Theory (TMT): förväntan, värde, känslighet för fördröjning och fördröjning kunde predicera prokrastinering hos studenter. Detta utifrån hypotesen om att hög förväntan och högt värde leder till minskad prokrastinering, samtidigt som hög känslighet för fördröjning och hög fördröjning leder till ökad prokrastinering. En enkät genomfördes av 165 studenter vid Linnéuniversitetet. Multipel regressionsanalys användes där faktorerna tillsammans kunde visa 54,9 procent förklarad varians, där känslighet för fördröjning och fördröjning hade störst effekt. Sammantaget hade dels värde betydelse, där sådant som väckte känslor av olust eller obehag förhalades. Känslighet för fördröjning och fördröjning hade också betydelse, där egenskaperna impulsivitet, distraherbarhet och bristande självkontroll ledde till mer förhalning desto längre bort en deadline var i tid. Däremot hade förväntan, en individs tro på den egna förmågan, ingen signifikant effekt på prokrastinering. / University studies implies a need for students to meet deadlines. At the same time, estimates indicate that 80 to 95 percent of university students procrastinate, postpone studies, which can negatively affect both academic performance and well-being. The aim of this study was to investigate whether the factors of Temporal Motivational Theory (TMT): expectancy, value, sensitivity to delay and delay could predict procrastination in students. This is based on the hypothesis that high expectancy and high value results in reduced procrastination, while high sensitivity to delay and high delay lead to increased procrastination. A survey was completed by 165 students at Linnaeus University. Multiple regression analysis was used where the factors together showed 54.9 percent explained variance, where sensitivity to delay and delay had the greatest effect. Overall, value was important, where tasks that aroused feelings of displeasure or discomfort were postponed. Sensitivity to delay and delay also mattered, with the traits of impulsivity, distractibility and lack of self-control leading to more procrastination the further away a deadline was in time. In contrast, expectancy, an individual's belief in one's own ability, had no significant effect on procrastination.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-127060 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Rohr, Sofie, De Oliveira Borg, Malin |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds