Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-1153 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Alenius, Jenny, Johansson, Malin |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds