Return to search

Nederbörd och migration : En kvantitativ studie om nettomigration, urbanisering och nederbördsunderskott

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan nederbörd och migration. Studien fokuserar främst på nederbördsunderskott då nederbördens påverkan på migration i utvecklingsländer sker framförallt via jordbruket, ett nederbördsunderskott skulle därmed begränsa försörjningen i dessa samhällen och därmed orsaka migration. Data och metod: Urvalet är 127 stater som är klassade som låg- och medelinkomststater. Data om nederbörd är sammanställd av Climatic Research Unit (CRU) i University of East Anglia och hämtad från Världsbankens databas. Data gällandes migration är hämtad från United National Population Division (UNPD). Observationerna i datasetet är från var femte år mellan årtalen 1964–2009. Studiens hypoteser har testats med hjälp av spridningsdiagram och linjära regressionsanalyser. Nettomigration per 1000 invånare och procentuell populationsandel som bor i urbana områden har använts som beroende variabler i analyser medan procentuell nederbördsskillnad från ett nederbördsgenomsnitt (1961–1990) har använts som oberoende variabler. Även kontrollvariablerna livsmedelstillgång, procentuell BNI från jordbruk, världsdel/region och procentuell andel av populationen som är under 15 år har inkluderats i analyserna. Resultat: Studien finner inga starka stöd för hypoteserna. Dock så pekar resultatet på att det finns samband mellan en stats nettomigration/urbanisering och ekonomiska variabler såsom andel i jordbruk som ofta är beroende av nederbörd. Resultatet tyder även på att det finns ett samband mellan ett uppvisat nederbördsunderskott och positiva värden i nettomigration för Europa och Asien samt en ökad urbaniseringstakt i Afrika och Asien vid uppvisat nederbördsunderskott. Diskussion/Slutsats: Studiens resultat går till en viss del i linje med tidigare forskning.  Dock uppmärksammas en del begränsningar såsom eventuella konflikter och krig som ej tas hänsyn till, länders olika förutsättningar att hantera torka och nederbördens betydelse för varje enskild stat och dess befolkning.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-169139
Date January 2019
CreatorsGuignard Adler, Léo, Ockell, Per Ola
PublisherStockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.045 seconds