Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet. Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer. Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys. Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna. Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats. / The purpose with this study is to describe and analyze discourses on ADHD regarding how the syndrome is presented in the largest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, during the years 2002 to 2011. The study also relates the discourses on the ADHD-syndrome to the existing overall context in society. Another issue is to view the influence from media on discourses in society in general and the trend to repudiate normality towards pathology regarding people’s psychological status. This study is looking for discourses regarding ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and to find out which of them who has reached hegemony, and to see how it relates to the manifestation of the overall context in society. Questions have been asked on what is conveyed about ADHD, by whom and in what way. The purpose is to find answers about what identity on ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and who the actors are with the power to define the discourse. There is also a purpose to discriminate different types of mechanism of authority. The discourse analyze is a theoretical frame were social constructivism, identity and authority are included as essential concepts. The model used is the critical analyze of discourses that has been created by Norman Fairclough. His model has three dimensions, `discoursive practice`, `texts` and `the social practice`. All three are included in the study, but there is a main focus on the dimension regarding “text analyze”. The text material for the dimensions “the discourse in practice” and “text analyze” includes 125 articles from “Dagens Nyheter” during 2002 to 2011. The included material for the dimension “The social practice” is three documents who describes ADHD from a over viewing context of society, two from “Socialstyrelsen” and one from “Statens beredning för medicinsk utvärdering” The result points out those two discourses have been designed by Dagens Nyheter, one medical based and one with a psychosocial focus. That confirms previous research on discourses regarding ADHD in media coverage. In similar with results from the analyze of the periods over viewing context in society, it has been the medical discourse that has been dominating. That confirms the conclusion that Dagens Nyheter has contributed to the last decays hegemony in the discourse regarding ADHD. The identity about ADHD designed by Dagens Nyheter is divergent and excluding. The divergent part includes mental, physical and social shortcomings. Individuals with ADHD are placed on level with other groups in society as criminals, drug addicts and people with other neuropsychiatric diagnoses, and they describes as a burden for society. The excluding part is exclusion from close relations and working life and also a high risk for bullying in school. A picture of both children and adults in a state of dependence with great needs of support, help and treatment is prominent in the discourses. The medical science and profession have had the precedence to describe the ADHD syndrome in “Dagens Nyheter”. That is consensual with the results from the over viewing context of society for the actual period. The study concludes hereby that during the last decay the medical profession has gained permission to define ADHD and that Dagens Nyheter have contributed to a reproduction of the society’s structure of power. It is primary the field of medical science that has been identified in the discourses on ADHD, even if mechanism connected to pastoral and social control also have been visible.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-45351 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Häger, Birgit |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds