Trafikbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Studier visar att buller kan påverka människors hälsa genom att orsaka hörselskador, stress, sömnsvårigheter och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Idag byggs städerna i Sverige allt tätare, vilket gör att antalet bullerstörda personer fortsätter att öka. För att dämpa buller används ofta höga och breda bullerskärmar, vilket inte är att föredra i urban miljö. Ny forskning undersöker därför andra alternativ, bland annat hur växter och gröna områden kan verka bullerreducerande. Forskare menar att växter med hjälp av sina stammar, bladverk och substratet de står i kan reducera ljud genom reflektion, absorption och spridning av ljudenergin. Detta examensarbete syftade till att utvärdera olika växtelement ur bullerreducerande synpunkt. Växters bullerreducerande förmåga är något varken akustiker eller landskapsarkitekter generellt sett tar hänsyn till och därför ansågs en kunskapssammanställning ligga i tiden. För att göra detta har en litteraturstudie, två intervjuer samt mätningar på två växtelement utförts. Mätningarna gjordes på häckar längs Luthagsesplanaden i Uppsala och på en fasad med klätterväxter på Norr Mälarstrand i Stockholm. Litteratur- och intervjustudien visade att växtbeklädda bullerbarriärer hade högst potential att reducera buller längs vägar, gröna tak högst potential att reducera buller in på innergårdar och gröna fasader högst potential att dämpa buller på torg. Växter har också möjlighet att osynliggöra ljudkällor, vilket gör att vi upplever ljudet som lägre. Mätningarna visade att häcken på Luthagsesplanaden hade möjlighet att dämpa ljudet precis bakom häcken med upp till 3 decibel (dBA). Minskningen höll sig inte ända in till fasaden vilket tros bero på att det reflekterade ljudet dominerar i gaturummet samt att den avskärmande effekten minskar med ökat avstånd. Höga frekvenser dämpades bäst av häcken med den högsta dämpningen på 18 dBA för frekvensbandet 16000 Hz. Dämpningen av de höga frekvenserna syns även in vid fasaden med en dämpning kring 4-5 dBA. Häcken efterliknades i modelleringsprogrammet CadnaA med den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, men inget objekt tycktes kunna representera häcken på ett reproducerbart sätt. På Norr Mälarstrand visades ingen signifikant skillnad i varken ljudtrycksnivå eller frekvensfördelning från fasaden med klätterväxter. En dämpning på upp till 4 dBA för frekvenser över 800 Hz kan dock antydas in vid fasaden. Vid modellering av fasaden visades att varken en reflekterande eller en absorberande fasad kunde representera klätterväxterna. / Traffic noise is the environmental problem that affects most people in Sweden. Studies show that noise can affect human health by causing hearing damage, stress, insomnia and cardiovascular disease. Swedish cities today are built increasingly close, increasing the number of people that are affected by noise. Today, the most common way to reduce noise is to use barriers. In towns, this is not preferable and new research brings up other suggestions that can fit into an urban environment. Some studies are investigating how plants can reduce noise. Research has shown that plants by their trunks, foliage and substrate can reduce sound by reflection, absorption and diffusion. This thesis aimed to identify and evaluate various plant elements through a noise abatement perspective. This perspective is something neither acoustician nor landscape architects in general takes into account and was therefore considered useful. To do this, a literature study, two interviews and measurements were made. The measurements were made on hedges along Luthagsesplanaden in Uppsala and on a facade with climbing plants on Norr Mälarstrand in Stockholm. The literature and the interviews showed that vegetated noise barriers had the highest potential to reduce noise along roads, green roofs had the maximum potential to reduce noise in courtyards and green facades had the maximum potential to reduce noise in squares. Plants are also able to hide sound sources, enabling us to perceive the sound as lower. The measurements showed that the hedge were able to lower the sound pressure level up to 3 decibels (dBA). This reduction did not last to the facade, which is believed to be due to reflected sound dominating the street canyon and that the shielding ability decreases with increasing distance. The hedge was able to lower the higher frequencies the most with the maximum attenuation of 18 dBA for the frequency 16000 Hz. The attenuation of high frequencies is also visible close by the facade with attenuation around 4-5 dBA. The hedge were imitated by different elements in the sound modeling program CadnaA with the help of the Nordic calculation model for road traffic noise, but no element seemed to be able to represent the hedge. The measurement at Norr Mälarstrand showed no significant difference in either sound pressure level or frequency distribution by the facade with climbing plants. However, a damping of up to 4 dBA for frequencies above 800 Hz could be hinted from the measurement by the facade. When modeling the same it was shown that neither an absorbing facade nor a reflecting facade could represent the facade with climbing plants.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-264137 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Claesson, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 15038 |
Page generated in 0.0018 seconds