Return to search

Röders sommarprognoser, går de verkligen att lita på?

I kvällstidningen Aftonbladet har det under flera år publicerats artiklar med långtidsprognoser för sommaren. För prognoserna står en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat på meteorologiska institutionen vid Freie Universität i Berlin. Röders metod att ställa långtidsprognoser är hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vädret under våren och jämför med statistik från tidigare år. Han gör dessutom en rad påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret, framförallt juli månad. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur pass bra Röders lång- tidsprognoser är med det verkliga utfallet och utifall hans påståenden om april- vädrets påverkan på sommarvädret stämmer. I denna undersökning granskades Röders prognoser för Östra Svealand, med Stockholm-Bromma som represente- rande mätstation. För att bedömma Röders prognoser antogs månadsmedeltemperaturerna föl- ja en normalfördelning under en 30-årsperiod. I och med normalfördelningsan- tagandet kunde en standardavvikelse ifrån temperaturmedelvärdet för en viss månad beräknas. Med hjälp av sannolikhetstabeller för standardiserad normal- fördelning beräknades sedan avvikelseintervall från månadsmedelvärdet, vilka delades in i fem klasser: “Mycket kallt”, “kallt”, “normalt”, “varmt” och “myc- ket varmt”. Denna indelning skulle göra det enkelt att avgöra om Röder haft rätt eller fel. Vidare undersöktes också korrelation mellan aprils månadsme- deltemperatur och julis månadsmedeltemperatur samt julinederbörd under en 49-årsperiod. Det gjordes även detaljstudier av somrar som följt av varma re- spektive kalla aprilmånader. Detta för att eventuellt kunna urskilja ett mönster beroende på vädret i april. Resultatet blev inte särskilt tillfredställande. Med gällande klassindelning fick Röder endast rätt vid 10 tillfällen av 33, vilket ger en tillförlitlighet på cirka 30%. Hans påståenden om aprilvädrets påverkan på sommarvädret kunde inte heller styrkas. Korrelationskoefficienterna mellan aprils månadsmedeltem- peratur och julis månadsmedeltemperatur samt julinederbörd hamnade på 0.11 respektive 0.015, vilket är mycket lågt. Ur detaljstudien av ett antal somrar som följt av kall respektive varm april, kunde heller inga tydliga mönster urskiljas. Sammansfattningsvis visade undersökningen att det praktiskt taget är omöjligt för Röder att ställa en långtidsprognos för sommaren. Det går lika bra att singla slant!

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-157202
Date January 2011
CreatorsCohen, Nitzan
PublisherUppsala universitet, Luft-, vatten- och landskapslära
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0024 seconds