Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering. Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter. Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation. Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-5230 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Holmén, Kallnäs Karolina, Petersson Günther, Luisa |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Marie Cederschiöld Högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Marie Cederschiöld Högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0083 seconds