Bakgrund: I Sverige har cirka 190 000 personer lidit någon gång av en ätstörning. Anorexia Nervosa (AN) är en av de vanligaste ätstörningarna som orsakar självsvält, där tvångsmässiga beteenden och tankar av födointag och träning uppkommer. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av stödjande omvårdnadsåtgärder hos personer med Anorexia Nervosa. Metod: Litteraturstudien utgår från 11 vetenskapliga artiklar i resultatet med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Innehållet har analyserats och granskats utifrån en innehållsanalys och därav bildat tre teman: stödjande kommunikation, stödjande relation och brist på stöd. Resultat: Stödjande omvårdnadsåtgärder som en effektiv vårdkommunikation stärkte förtroendet och skapade säkerhet hos personerna, samt ökade motivation och engagemang till att vilja bli frisk. Relationen till hälso-och sjukvårdspersonalen fick en positiv upplevelse i att visa empati och förståelse för personerna. Bristen på stöd väckte känslomässiga reaktioner såsom otrygghet, osäkerhet och en känsla av att inte bli sedd. Men även bristen på okunskap till det manliga könet vid AN. Konklusion: Resultatet belyser hälso-och sjukvårdspersonalens stödjande omvårdnadsåtgärder som en bidragande del i återhämtningen och behandlingen. Där personer beskriver upplevelsen av fysiologiska och psykologiska känslor under sjukdomsprocessens steg. / Background: In Sweden, there are about 190.000 persons who had an eating disordersometimes in their life. Anorexia Nervosa (AN) is one of the most common eating disorders that causes self-starvation, where compulsive behaviors and thoughts of food intake and exercise occur. Aim: The aim was to investigate experiences of supportive nursing measures in people with Anorexia Nervosa. Method: The literature study is based on 11 scientific articles in results with qualitative and quantitative approaches. The content has been analyzed and examined on the basis of a content analysis and has thus formed three themes: supportive communication, supportive relationship and lack of support. Results: Supportive nursing measures such as effective care communication strengthened trust and created security among people, as well as increased motivation and commitment to wanting to get well. The relationship with the health care staff had a positive experience in showing empathy and understanding for the persons. The lack of support provoked emotional reactions such as insecurity and a feeling of not being seen. But also the lack of ignorance of the male sex at AN. Conclusion: The results highlight the health care staff's supportive nursing measures as a contributing part of recovery and treatment. Where people describe the experience of physiological and psychological emotions during the stages of the disease process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-44302 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hasselblad, Emma, Eriksson, Felicia |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds