Return to search

"Det är en blind spot" : En kvalitativ studie om förståelsen för och hanteringen av våld i nära relationer på sex svenska arbetsplatser

One in three women is exposed to intimate partner violence at some point during their lives. Exposure to violence can have severe negative effects on the victims’ working lives. This qualitative study intends to examine how intimate partner violence is understood and handled in six Swedish workplaces. The questions the study intends to answer is; How is intimate partner violence constructed in the workplaces? In what way does it affect the workplaces’ handling of the effects of intimate partner violence? The empirical material is collected through sex semi-structured interviews with women who work in managerial positions or in HR. The material is analyzed using theoretical tools from Berger & Luckmanns (1991) theory; objectivation and institutionalization. What emerged during the analysis of the empirical material was that the workplaces do not have any institutionalized processes for dealing with intimate partner violence, the phenomenon is objectivated as a private problem and lacks a concrete form in the workplaces. The understanding of intimate partner violence was twofold, where the respondents on a subjective level understood the phenomenon, but through the perspective of their professional role, that understanding is made more difficult. To understand the phenomenon in relation to the workplace, attempts were made to place it within existing institutionalized processes, however, there was no given place within any of them. To deal with intimate partner violence in the workplace informal structures arose, but they were temporary and dependent on the knowledge and awareness of the people who happen to be present when they occur. The fact that intimate partner violence is not institutionalized also means that there are limited resources for support in the workplace. The respondents are therefore forced to find out for themselves which other institutions in society that can be helpful for dealing with the problem. Consequently, it is unclear to everyone in the workplace how the problem should be handled. / En av tre kvinnor utsätts någon gång under sin livstid för våld i nära relationer. Utsatthet för våld kan geflera negativa effekter på utsattas arbetsliv. Denna kvalitativa studie ämnar undersöka av hur våld i närarelationer förstås och hanteras på sex svenska arbetsplatser. Problemformuleringen studien utgår från är: Hur konstrueras våld i nära relationer på arbetsplatserna? På vilka sätt påverkar det arbetsplatsernas hantering av effekterna av våld i nära relationer? Studiens empiriska material är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar på chefsposition eller inom HR. I analysenanvänds teoretiska verktyg från Berger & Luckmanns (1991) teori om det sociala, objektivering och institutionalisering. Det som framkom under analysen av det empiriska materialet var att arbetsplatserna inte har institutionaliserat processer för att hantera våld i nära relation, fenomenet är objektiverat som ett privatproblem och saknar en konkret form på arbetsplatserna. Förståelsen för våld i nära relationer var tvådelad där respondenterna på ett subjektivt plan hade en förståelse för fenomenet, genom perspektivet av sin yrkesroll försvåras dock den förståelsen. För att förstå fenomenet i relation till arbetsplatsen gjordes försök att placera in det inom befintliga institutionaliserade processer, det fanns dock ingen given plats inom någon av dem. För att hantera våld i nära relationer på arbetsplatsen uppstod informella strukturer, de var dock temporära och beroende av den kunskap och medvetenhet som finns hos depersoner som råkar närvara där de uppstår. Att hanteringen av våld i nära relationer inte är institutionaliserat gör också att det finns begränsade resurser för stöd på arbetsplatserna. Respondenterna tvingas därför själva utröna vilka andra institutioner i samhället som kan vara behjälpliga och hantera problemet med hjälp av dem. Konsekvensen blir att det är otydligt för samtliga som verkar inom institutionen hur problemet ska hanteras.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-43668
Date January 2020
CreatorsHellman, Andrea
PublisherSödertörns högskola, Sociologi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0029 seconds