Bakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller att få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanande för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patienters önskan att dö, Handlingar för att påskynda döden samt förekomst och frekvens av en önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande. Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa. / Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases. Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-10780 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Cederholm, Maria, Unby, Therese |
| Publisher | Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds