Return to search

Hastighetskameror – ett brottsförebyggande och normskapande styrmedel? : enkätundersökning kring hastighetskameror

<p>Title:”Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control?”</p><p>Authors: Markus Hansson</p><p>Tutors: Bo Isenberg & Carl Hult</p><p>Examinator: Ulf Drugge</p><p>The School of Human Sciences</p><p>University of Kalmar</p><p>The studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it’s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area. The study builds on questionnaire surveys that were made at two different surroundings around Kalmar.</p><p>The places were chosen on the basis of being equivalent, with speed cameras in the traffic environment between the village and the bigger town of Kalmar. The basis for the study builds on 200 questionnaires that are distributed on the basis of sexes and age structure in the survey areas. The processing of data have been made with the statistics program SPSS. The framing of the questions that has been used to answer the purpose are 1)How is the attitude towards speed cameras?, 2)How does speed cameras effect road-users driving behaviour?, 3)The respondents view of causes for speed infringements.</p><p>Some of the results that the study showed were that 41 percent had a positive attitude towards speed cameras. The study also pointed on a clear connection to the driving behaviour of the respondent have been calmer after the speed cameras have been introduced in the traffic environment, where particularly men experienced themselves to drive calmer. The cameras limited effect on the drive behaviour were obvious when 36 percent answered that they changed their driving behaviour by driving faster between the cameras and brake when they pass them. 1/5 of the respondents experience that the cameras disturb their concentration and make their driving poorer. The result can question the authorities purpose as “lifesavers”, and even turn the cameras into a increased traffic risk. The reason why road users exceed speed limits is among other things that the road users experience that the roads are suited for higher speed limits. This leads to a low acceptance towards the prevailing speed limits. The most common stated reason to why speed limits exceeds is that the road users don’t realize the risks that comes with driving to fast. This interprets that the speed cameras effect in order to change this view is not sufficient. In order to increase risk awareness other moves should be used like more information. In line with Brå:s report 2007:29 is criticism that is being emphasized in the study among other things a blind faith in cameras effectiveness in preventing crimes. The study shall be seen as an independent study that weighs authorities’ reports and results against this study's result.</p><p>Keywords: Speed cameras, speeding offence, road users, questionnaire survey, panopticon, prevention, SARTRE, SPSS, Borgholm, Rälla, Ljungbyholm, Kalmar, Öland</p> / <p>Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för individers inställning till, och påverkan av hastighetskameror. Upplägget för studien är att integrera tidigare studier i ämnet, i kombination med att lyfta fram intressanta sociologiska begrepp.</p><p>Som ett försök att förstå hastighetskamerors som maktmedel på individen har Michel Foucalts begrepp Panopticon använt för att se dess verkan, samt Ingrid Sahlins syn på hur brottsprevention ska utformas, vilket kan ge en bild av varför hastighetskameror används som styrmedel på trafikområdet.</p><p>Studiens bygger på en enkätundersökning som genomfördes vid två olika närområden till Kalmar. Platserna valdes utifrån förutsättningarna att vara likvärdiga, med hastighetskameror i trafikmiljön mellan orten och den större staden Kalmar. Underlaget för studien bygger på 200 enkäter som är fördelat utifrån kön- och åldersfördelningen i undersökningsområdena. Behandling av data har skett genom statistikprogrammet SPSS. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är</p><p>1)Hur är inställningen till hastighetskameror? 2)Hur påverkar hastighetskameror trafikanters körbeteende? 3)Respondenternas syn på orsaker till hastighetsöverträdelser.</p><p>Några av de resultat som studien visade var att 41 procent hade en positiv inställning till hastighetskameror. Studien visade också på ett tydligt samband till att respondenterna körbeteende blivit lugnare efter det att hastighetskameror införts i trafikmiljön, där främst män upplevde sig köra lugnare. Kamerornas begränsade inverkan på körbeteendet visade sig då 36 procent uppgav att de anpassat sitt körbeteende genom att köra fortare mellan hastighetskamerorna och bromsar in när de passerar dem. 1/5-del av respondenterna upplever att kamerorna stör koncentrationen och gör dem till sämre bilförare. Resultatet kan ifrågasätta myndigheternas syfte med kamerorna som ”livräddare”, till att även utgöra en ökad trafikrisk. Orsaken till varför trafikanter överskrider hastighetsöverträdelser beror bland annat på att trafikanterna upplever att vägarna är anpassade att köra fortare på än vad hastigheten tillåter. Detta leder till en låg acceptans för rådande hastighetsbegränsningarna. Att trafikanter inte inser riskerna med att köra för fort, är den vanligast angivna orsaken till varför hastighetsbegränsningar överskrids. Detta tyder på att hastighetskamerors inverkan för att ändra denna uppfattning inte är tillräcklig. För att öka riskmedvetenhet borde det förmodligen istället satsas på åtgärder som ökad information. I linje med Brå:s Rapport 2007:29 är kritik som lyfts fram i studien bland annat övertron på kamerors effektivitet för att förebygga brott. Arbetet ska ses som en oberoende studie som väger myndigheters rapporter och resultat, mot denna studies resultat.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hik-294
Date January 2008
CreatorsHansson, Markus
PublisherUniversity of Kalmar, School of Human Sciences
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, text

Page generated in 0.0032 seconds