Background: Heart failure causes great suffering and costs for the society each year. Structured care of patients with heart failure can improve treatment, reduce hospitalization and increase quality of life. Patients with heart failure who are compliant can maintain health and well-being to a greater extent but requires patient education. Aim: The aim of the study was to investigate whether patients with heart failure, at an HF outpatient clinic, have high compliance with recommended self-care actions. The study also investigate statistical differences between sex, education level and marital status amongst participants with high compliance. Method: A quantitative approach was used, where patients´ self-care ability was measured using the European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS). Sixtyfour patients were asked for participation and 46 approved (72%). Result: The result showed low compliance with self-care actions in general. The claims regarding medication and limited fluid-intake showed high compliance. Among the participants with high compliance, four statistical differences (p ≤0.05) were identified regarding gender, marital status and education level. The results are in part consistent with previous research, showing that, despite education strategies, it may be difficult for HF-patients to deal with their own self-care. Conclusion: Based on the fact that patients with HF show low compliance with self-care actions, knowledge about different factors affecting the self-care ability in order to provide optimal care for each individual patient is of importance. EHFScBS used in the study can also be used as a measuring instrument for heart failure in the HF-outpatient clinic. / Bakgrund: Hjärtsvikt orsakar stort lidande och kostar samhället stora belopp varje år. Ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärtsvikt kan förbättra behandling, minska antalet sjukhusinläggningar och ge ökad livskvalitet. Patienter med hjärtsvikt som är följsamma till egenvårdsråd kan i högre grad bibehålla hälsa och välbefinnande. För att uppnå detta krävs patientutbildning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om patienter med hjärtsvikt, vilka regelbundet följs upp på hjärtsviktsmottagning, har hög följsamhet till rekommenderade egenvårdsråd. Studien avsåg också att undersöka om det fanns några statistiska skillnader mellan kön, utbildningsnivå och civilstatus vad gäller hög följsamhet till egenvårdsråd. Metod: En kvantitativ ansats tillämpades där patienternas egenvårdförmåga mättes med Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt (EHFScBS). 64 patienter tillfrågades om deltagande och 46 av dessa valde att delta (72%). Resultat: Resultatet av studien visade låg följsamhet till egenvårdsråd överlag. Endast för påståendena med avseende på medicinering och begränsat vätskeintag påvisades hög följsamhet. Bland de deltagare som hade hög följsamhet påvisades fyra statistiska skillnader (p ≤ 0,05) med avseende på kön, civilstatus och utbildningsnivå. Resultaten överensstämmer till viss del med tidigare forskning som påvisat, att det trots utbildningsstrategier kan vara svårt för hjärtsviktspatienter att sköta sin egenvård. Slutsats: Utifrån att patienter med hjärtsvikt har låg följsamhet till egenvårdsråd är det viktigt att som vårdgivare ha kännedom om olika faktorer som påverkar egenvårdsförmågan för att kunna erbjuda varje enskild patient ett så optimalt omhändertagande som möjligt. Egenvårdsskalan (EHFScBS) som använts i studien kan med fördel användas som ett mätinstrument på hjärtsviktsmottagningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-334581 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Berg Blomkvist, Sofia, Eriksson, Linda |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds