Bakgrund: Studier har visat att äldre kan uppleva känslor av tristess och ensamhet på grund av minskat kontaktnät, vilket kan påverka deras välbefinnande och leda till ett ökat behov av naturligt vårdande. Sällskapsdjur har sedan hundratals år använts i syfte att ge en terapeutisk effekt hos människor och har visat sig medföra positiva förändringar fysiologiskt, men sällskapsdjur inom vård och äldreomsorg är omdiskuterat på grund av de hinder som kan finnas. Syfte: Syftet är att beskriva hur kontakten med sällskapsdjur kan påverka äldres välbefinnande. Metod: En litteraturstudie (Evans, 2002) med kvalitativ ansats har använts som analysmetod på tolv vetenskapliga artiklar, där teman och subteman identifierats och tolkats utifrån Erikssons vårdvetenskapliga teori om välbefinnande och naturligt vårdande. Resultat: Fem teman och nio subteman som beskriver hur äldres välbefinnande kunde påverkas av kontakten med ett sällskapsdjur identifierades. Sällskapsdjur kunde exempelvis bidra till en positiv förändring i vardagen, ge en känsla av gemenskap människor emellan samt få äldre att återskapa gamla minnen. Slutsatser: Kontakten med ett sällskapsdjur kan få äldre att uppleva välbefinnande och bidra till naturligt vårdande. De hinder som finns till att införa sällskapsdjur inom vård och omsorg bör ses i relation till den positiva effekt sällskapsdjur kan ha på individens välbefinnande. / Background: Research has shown that elderly might experience feelings of boredom and loneliness as a result of their decreasing social network, which might affect their well being and lead to an increasing need of natural caring. Pets have been used for hundreds of years in order to have a therapeutic effect on human beings and have been proven to lead to positive changes physiologically; however the use of pets within health care settings has been debated because of the different obstacles that exist. Aim: Our purpose is to describe how the contact with pets may affect elderly’s well being. Method: A systematic review (Evans, 2002) with a qualitative method was used on twelve scientific articles, where themes and subthemes were identified and interpreted using the nursing theorist Eriksson’s theory about well being and natural caring. Result: Five themes and nine subthemes which described how elderly’s well being might be affected by the contact with a pet were identified. Pets could for example give elderly a positive change in their daily life, a feeling of belongingness between people and make them recollect memories from the past. Conclusion: Contact with a pet may help elderly to experience well being and contribute to natural caring. The obstacles that exist against using pets within health care settings should be seen in relation to the positive effects pets may have on individual people’s well being.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-14205 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Meszaros, Camilla, Torssander, Erika |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds