Health questionnaires are widely used. A low response rate can lead to biased results and affect the validity of the study. This thesis investigates what can be done to increase the response rate and expedite the return of health questionnaires. The main aim of the study is to provide suggestions on how to improve the response rate to the National Pain Registry’s questionnaire at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic, although the result is significant in other contexts where questionnaires are used and a high response rate desired. Material has been collected through literature search, observations, interviews with patients at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic and interviews with clinics that have a high response rate according to the National Pain Registry’s reports. Several factors affecting response rate was found in the literature studies and interviews. Providing a digitalized alternative, clearly explaining the aim of the study and why completing the questionnaire is important and making the participants feel like stakeholders in the study are examples of areas where improvements can be made. According to the patient interviews about the National Pain Registries first and second questionnaire some problems to fill in the questionnaires were due to difficulties in estimating the pain because of shifting pain intensity, unclear phrasing of the questions or answer and a feeling of lack of someone to ask. Reasons for not returning the one-year follow-up questionnaire were that the questionnaire never was received, it got cluttered and therefore never mailed back or that it was not seen as important nor beneficial to the patient. Suggestions made to increase response rate and expedite the return of the questionnaires based on the findings include increased information about the questionnaires and the National Pain Registry, notifications and reminders to help patients remember and tracking the mailed questionnaire to make sure it reaches the patient. Changing the front-page layout could make it more interesting to look at. To clarify questions, the option to complete all questionnaires at the clinic could be given and a computer alternative. The option to hand back the questionnaire either by mail, digitally or at the visit along with a scheduled one-year follow-up meeting could both increase response rate and expedite the return. / Hälsoenkäter används omfattande. En låg svarsfrekvens kan leda till missvisande resultat och påverka giltigheten av studien. Det här examensarbetet undersöker vad som kan göras för att öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av hälsoenkäter. Det huvudsakliga målet med studien är att ge förslag som kan öka svarsfrekvensen till det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings frågeformulär vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning, även om resultatet är betydelsefullt även i andra sammanhang där frågeformulär används och en hög svarsfrekvens önskas. Material har samlats in genom litteraturstudier, observationer, intervjuer med patienter vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning och intervjuer med kliniker som har en hög svarsfrekvens enligt det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings rapporter. Flertalet faktorer som påverkar svarsfrekvens enligt litteraturstudier och intervjuerna hittades. Tillhandahålla ett digitalt alternativ, klargöra och förklara målet med studien och varför formuläret är viktigt att fylla i och att få deltagarna att känna sig som intressenter i studien är exempel på områden där förbättringar kan ske. Enligt patientintervjuerna angående nationella smärtrehabiliteringens första och andra frågeformuläret beror en del av problemen att fylla i formuläret på att smärtan skiftar i intensitet, oklara formuleringar av frågor och svar och en känsla av brist på någon att fråga. Skäl till att ett-årsuppföljningsformuläret inte återlämnades var att det aldrig mottogs, att det blev plottrigt och därför aldrig skickades tillbaka eller att det inte sågs som varken viktigt eller fördelaktigt att fylla i av patienten. Förslag på hur svarsfrekvensen kan ökas och återlämning påskyndas av frågeformulären baserat på upptäckterna inkluderar ökad information om frågeformulären och det Nationella Registret över Smärtrehabilitering, notifieringar och påminnelser för att hjälpa patienterna att komma ihåg och spårning av brevet med formuläret för att se till att det når patienten. Ändring av framsidans utseende skulle kunna göra det intressantare att titta på. För att klargöra frågor skulle en valmöjlighet att fylla i alla formulären på kliniken kunna ges samt ett datoralternativ. En valmöjlighet att ge tillbaka formuläret antingen via brev, digitalt eller för hand tillsammans med ett schemalagt ett-årsuppföljningsmöte kan både öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av formuläret.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-233253 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Truvé, Malin |
| Publisher | KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-CBH-GRU ; 2018:109 |
Page generated in 0.0167 seconds