Bakgrund: Lustgas har konstaterats vara ett mycket bra alternativ för smärtlindring av barn vid kortvarig procedurrelaterad smärta. Lustgasen har snabbt insättande effekt och biverkningar av lustgas är få eller av mild karaktär. Lustgas påverkar miljön negativt men en del av detta kan avhjälpas med effektiva ventilationssystem. Sjukvårdspersonal som exponeras för lustgas regelbundet utsätts för hälsorisker, dessa risker är dock inte helt kartlagda i nuläget. Sjuksköterskor som administrerar lustgas ställs inför en komplex situation med många faktorer att ta hänsyn till. Lustgasens betydelse i vården har studerats ur ett patient-, hälso- och miljöperspektiv. Enligt vår kännedom saknas studier som fokuserat på specialistsjuksköterskans eller blivande specialistsjuksköterskors upplevelser av lustgasadministrering till barn. Syfte: Att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor under pågående specialistutbildnings upplevelser av att administrera lustgas till barn i samband med procedursmärta på akutmottagning. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv design tillämpades. Strukturerade intervjuer genomfördes med tio specialistsjuksköterskor och blivande specialistsjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Sjuksköterskans strategier vid lustgasadministrering, Utmaningar i samband med lustgasadministrering och Lustgasens begränsningar och möjligheter. Vidare abstraherades 11 underkategorier. Övervägande positiva erfarenheter av lustgasadministrering till barn framkom under intervjuerna. I resultaten framkom att sjuksköterskan behöver kunna anpassa sig efter barnets förutsättningar. Även betydelsen av ett välfungerande teamarbete, hur arbetsmiljön påverkar lustgasadministrering och betydelsen av tydliga riktlinjer framträdde. Upplevelser av trötthet och det känslomässiga engagemanget vid lustgasadministrering beskrevs. Diskussion: Teamarbetets framgång kopplas till god kommunikation. Resultaten tyder på att hög arbetsbelastning påverkar hur väl riktlinjer följs och i förlängningen skulle detta kunna innebära att patientsäkerheten påverkas negativt. Lokala skillnader kan ha gått förlorade då studien utgår från ett sjukhus, skillnader mellan olika verksamheter skulle kunna ha bidragit med viktig information. För att belysa sjuksköterskors personliga erfarenheter användes strukturerade intervjuer. Det är möjligt att frågorna styrt svaren och att ämnen som inte togs upp kunnat ge värdefullt information. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att administrera lustgas är övervägande positiva och det finns en önskan om att utöka användandet av lustgas inom barnsjukvård. Välfungerande teamarbete och tydliga riktlinjer framträder som väsentligt för att framgångsrikt kunna administrera lustgas till barn inom akutsjukvård. Vidare forskning bör inkludera flera sjukhus för att identifiera viktig information om likheter och skillnader i användandet av lustgas samt jämföra upplevelserna hos dem som administrerar lustgasen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3357 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Kolsmyr, Elina, Nellåker, Emma |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds