On several occasions fish died in Hjälmaren due to, among other things, elevated nitrite levels in the lake. A contributing factor turned out to be the high nitrite content that leaves the wastewater treatment plant Skebäck, located in Örebro. The wastewater is purified from nitrogen through nitrification and denitrification where nitrite occurs as an intermediate in several reaction steps. The report contains theory round the formation of nitrite and the results from samplings where nitrite concentration was determined. The objective was to increase nitrite conversion and thereby decrease the content of nitrite in the effluent water, by studying the increase of nitrite.   Samplings started in March and no changes in the process where made, the first samples were analyzed to determine where the nitrite accumulation occurred. The samplings were taken in the intermittently aerated basin, wish includes a aerated period and a nonaerated period.   The initial samples showed that nitrite accumulates when there is oxygen in the basin. The content of nitrite decreases when there is no oxygen in the water. The ammonium limits were changed in one basin because it was suspected that the bacteria were becoming stressed by the intermittent aerated start-stop process. This resulted in a longer aerated period for the nitrified bacteria to grow and due to the change it was expected that the bacteria would thrive. This proved insufficient for nitrite oxidation to take place, but the concentration of nitrite at this time was at least lower.  These changes did not show any reduction in the nitrite concentration. Suggestions for future work are addition of an extern carbon source and optimizing the aeration.

Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta. Metod: Detta är en intervjustudie, baserad på ett bekvämlighetsurval. Studien har en deskriptiv design för att undersöka sjuksköterskors subjektiva upplevelse av lustgas som behandlingsmetod. Resultat: Resultatet från intervjuerna bildade nio subkategorier som sedan delades in i tre stycken kategorier. Dessa kategorier blev ”tillvägagångssätt vid procedursmärta”, ”lustgasens effekter” och ”svårigheter kring lustgasbehandling”. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att fördelarna med lustgas är att det är en effektiv och säker behandlingsmetod mot procedursmärta, framförallt till barn mellan fem år och tonåren. Lustgasens effekter är smärtstillande, lugnande samt att den motverkar rädsla och oro. Eftersom sjuksköterskorna beskriver lustgas som ett så pass bra preparat vid procedursmärta och målet med vården är att främja hälsa och minska lidande så bör lustgas användas i större utsträckning. Nackdelarna med lustgas som metod är att det kräver mer resurser, i form av personal med delegering, samt en högre tillgänglighet genom fler lokaler och lustgasapparater.

No description available.

I och med Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer Käppalaverket sannolikt ställas inför strängare kväve- och fosforreningskrav. Käppala kan då bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfällning. Hur detta kommer att påverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts på verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats. En kartläggning över Käppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering. Utvärderingen visade att Käppalaverkets totala koldioxidavtryck var 16 kg CO2,ek/pe, år. Ryaverket, som gjort en liknande utredning, hade ett totalt koldioxidavtryck runt noll. Det höga koldioxidavtrycket för Käppalaverket, jämfört med Ryaverket, beror framförallt på den höga lustgasemissionen från aktivslambassängen. Under hösten 2012 utfördes mätningar av lustgas för att få fram ett nyckeltal på bildad lustgas per reducerad kväve. Mätningarna visade på en relativt hög lusgasbildning 1,7 % bildad lustgas per reducerad kväve. För att ge svar på vad den nya processlösningen med strängare reningskrav skulle innebära för koldioxidavtrycket, kalibrerades och utvidgades den befintliga reningsverksmodellen Benchmark Simulation Model no.2 (BSM2). I utvidgningen av BSM2 inkluderades beskrivningar över hur Käppalas processer bidrar till koldioxidavtrycket. För att uppnå de nya reningskraven kan dagens fördenitrifikation kompletteras med en efterdenitrifikation och dagens simultanfällning ersättas med förfällning. Modellens biologi kalibrerades med två perioder, ett sommarflöde och ett höstflöde. Sedan simulerades 2011 för att ha ett referensvärde att jämföra framtida simuleringar med. Förfällning visade sig ge en ökad biogasproduktion som bidrog starkt till ett minskat avtryck. Däremot bidrog den ökade energiförbrukningen och lustgasemissionen i den biologiska reningen till ett ökat avtryck. Simuleringen med dagens rening gav ett koldioxidavtryck på cirka 14 kg CO2/pe, år och framtidens processlösning för ökad kväve- och fosforrening gav ett nästan dubbelt så stort avtryck, 26 kg CO2/pe, år. Kostnaden för den totala reningen uttryckt i koldioxidekvivalenter blir i framtiden 4,2 kg CO2/NRED mot dagens 2,5 kg CO2/NRED. En simulering av strängare reningskrav samt ökad flödesbelastning från dagens 440 000 pe till 700 000 pe visade på svårigheter att uppnå de nya reningskraven. Reningskraven kunde inte hållas under de högflödesperioder som uppkom under året på grund av slamflykt från eftersedimenteringarna. Utformningen av reningskraven är betydelsefull för branschen som helhet. Samtliga simuleringar visar svårigheter att hålla kvävekravet vid vårfloden. Det är därför av stor betydelse om kraven formuleras på årsbasis eller om de formuleras månadsvis för att reningsverken ska klara de nya kraven. / In accordance with the Baltic Sea Action Plan (BSAP) and the EU water framework directive the Käppala waste water treatment plant (WWTP) could face more stringent discharge limits for phosphorous and nitrogen. To meet these limits Käppala has to change the treatment process, for example implement pre-precipitation and post-denitrification. The effect of more stringent discharge limits on the carbon footprint has not been studied at Käppala WWTP and will be studied in this report. In 2011 a static summary of the carbon footprint was made and serves as a reference for modeling. The evaluation showed that the total carbon footprint of Käppala was approximately 16 kg CO2/pe, yr. At the Rya WWTP in Gothenburg a similar study indicated a carbon footprint of 0 kg CO2/pe, yr. The difference between Käppala WWTP and Rya WWTP is explained by the large nitrous oxide emission from the activated sludge process at Käppala WWTP. During autumn 2012 the nitrous oxide emission was measured in one treatment line at Käppala, in order to get a standard value to use in the model. The measurements showed that 1.7 % of the removed nitrogen was emitted as nitrous oxide gas. An existing model, Benchmark Simulation Model no.2 (BSM2), was extended to model the effect on the carbon footprint with a future process configuration due to more stringent discharge limits. Every process that affects the carbon footprint was described by equations to simulate the emissions from the different treatment processes regarding energy consumption, chemical consumption and transport. In order to meet the new demands, current biological and chemical water treatment with pre- denitrification and simultaneous precipitation was substituted with combined pre and post denitrification and pre precipitation. The calibration of the model was made for two periods in 2011. When the suggested process configuration, with post-denitrification and pre-precipitation, was implemented it showed that the pre- precipitation increased the production of biogas and therefore decreased the carbon footprint. However, the increased nitrous oxide emission and the increased energy consumption due to the more stringent limits resulted in an increased footprint. A simulation of existing and future process configuration showed that the total footprint would increase from approximately 14 kg CO2/pe, year to 26 kg CO2/pe, year. The cost for the extra nitrogen removal would increase from 2.5 kg CO2/NRED to 4.2 kg CO2/NRED. The simulations showed that more stringent limits and increased load from 440 000 pe to 700 000 pe could be met at “normal” flow. At wet weather flow however, the process became unstable with high concentrations of effluent organic nitrogen as a result. A big question for the industry is the design of these new limits for phosphorous and nitrogen. It is of great importance whether the new limits are based on a yearly or monthly average.

No description available.

Barn kan genomgå smärtsamma procedurer vid sjukhusbesök och tanläkarbesök, vilket innebär en upplevelse av smärta och ångest hos dem. För att hjälpa barn att klara av smärtsamma procedurer kan lustgas eller midazolam vara till hjälp. Föreliggande studie syftade till att jämföra effekten av lustgas och midazolam vid användning som premedicinering inför smärtsamma procedurer på barn. Metod: En systematisk litteraturstudie som var byggd på sex randomiserade studier och en observationsstudie. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att systematiskt söka efter vetenskapliga artiklar som svarade på frågeställningen. Artiklarna granskades enligt SBU:s mallar. Resultat: De sju studierna tog upp effekter som smärta och oro, sedering och biverkningar i samband med att barn får lustgas eller midazolam vid smärtsamma procedurer. Utifrån resultatet kunde slutsatser dras att ur smärtlindrande/orosdämpande- och sederings-perspektiv var lustgas ett bättre alternativ. Däremot var det ur biverkningssynpunkt tvetydigt vilken premedicinering som bör ges till barn som genomgår smärtsamma procedurer. Jämförelserna mellan studierna blev även problematiska då det användes olika koncentrationer på lustgas och olika mängd och administrationssätt för midazolam inför de smärtsamma procedurerna. / Children can undergo painful procedures during hospital visits, which means an experience of pain and anxiety. To help children cope with painful procedures, nitrous oxide or midazolam may be helpful. This study aims to compare the effect of nitrous oxide and midazolam when used as premedication prior to painful procedures on children. Methods: A systematic literature review based on six randomized trials and one observational study. The databases CINAHL and PubMed was used to systematically search for scientific articles that responded to the question. The articles were reviewed according to the SBU templates. Results: The seven studies addressed effects like pain and anxiety, sedation and side effects when given nitrous oxide or midazolam prior to painful procedures. Based on the results conclusions could be drawn that from analgesic/anxiolytic and sedation point of view nitrous oxide was a better option. However, regarding the side effects, the result were ambiguous as to which premedication should be given to children undergoing painful procedures. The comparisons between the studies also became problematic sinces different concentrations of nitrous oxide and various routes of administration and volume of midazolam were used before the painful procedures.

Procedursmärta är den vanligaste orsaken till smärta hos barn i sjukvården. Dagligen genomförs diagnostiska och terapeutiska procedurer på barn, som både är skrämmande och smärtsamma. Barn som upplever otillräcklig smärtlindring under medicinska procedurer har en högre nivå av rädsla och ångest inför framtida procedurer, de reagerar dessutom kraftigare på akut smärta. Att låta barn inhalera en blandning av lustgas och syrgas ger både en smärtlindring och sedering. Stor fördel är att lustgas är enkel att administrera, har en kort anslagstid och effekten avklingar snabbt när inhalationen avslutas, och ger få biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av lustgas i samband med att barn utsätts för smärtsamma procedurer inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapliga studier grundlade resultetet. Vid bearbetningen identifierades tre olika teman, dessa var; Lustgas och smärta, Lustgas och biverkningar, Lustgas och fasta. I resultatet framkom att lustgassedering är en effektiv och säker metod för att uppnå smärtlindring och sedering under mindre, men smärtsamma medicinska procedurer, med få biverkningar. Allt fler barn sederas med lustgas vid olika medicinska procedurer av icke anestesiutbildade sjuksköterskor. En konklusion av resultatet var, för att sjuksköterskan ska kunna möta kraven måste systematisk utbildning och träning finnas och tydliga guidelines utarbetas och vara förankrad hos all personal. Detta måste prioriteras, förbättras och kontinuerligt uppdateras.

<p>Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet. Vidare framkom att hörsel- och synintryck kunde förvrängas där ljud ibland förstärktes och kunde störa och påverka fokuseringen. Olika grader av smärta beskrevs. I barnens egen sammanfattning uttryckte fyra av barnen positiva upplevelser. Fem av barnen var positiva till att få lustgasbehandling igen om så behövdes medan ett barn svarade "kanske" och önskade i så fall en mindre mängd lustgas nästa gång. Behandlingen kan ytterligare utvecklas genom kombination med andra smärtstillande läkemedel.</p> / <p>The aim of this descriptive, qualitative interview study was to describe children´s experiences of treatment with nitrous oxide. The sample consists of six children aged six to fourteen who were treated with nitrous oxide for procedural pain, acute or planned, in the emergency room or special surgery of the Children´s hospital. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. All children experienced different feelings in the body or intangible feelings that were not necessarily unpleasant during the treatment with nitrous oxide. Although some of the children described some kind of absence, most of them were aware of the surroundings and to some part what happened during the treatment. Further it appeared that hearing and sight impressions could be distorted and sounds were sometimes amplified and could disturb and affect the focusing. Varying degrees of pain were described. In their own summary four of the children expressed positive experiences. Five of the children were positive to receive nitrous oxide in the future if needed, while one child answered "perhaps" and in that case wanted less amount of nitrous oxide next time. The treatment could be developed further by combining with other analgesics.</p>

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet. Vidare framkom att hörsel- och synintryck kunde förvrängas där ljud ibland förstärktes och kunde störa och påverka fokuseringen. Olika grader av smärta beskrevs. I barnens egen sammanfattning uttryckte fyra av barnen positiva upplevelser. Fem av barnen var positiva till att få lustgasbehandling igen om så behövdes medan ett barn svarade "kanske" och önskade i så fall en mindre mängd lustgas nästa gång. Behandlingen kan ytterligare utvecklas genom kombination med andra smärtstillande läkemedel. / The aim of this descriptive, qualitative interview study was to describe children´s experiences of treatment with nitrous oxide. The sample consists of six children aged six to fourteen who were treated with nitrous oxide for procedural pain, acute or planned, in the emergency room or special surgery of the Children´s hospital. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. All children experienced different feelings in the body or intangible feelings that were not necessarily unpleasant during the treatment with nitrous oxide. Although some of the children described some kind of absence, most of them were aware of the surroundings and to some part what happened during the treatment. Further it appeared that hearing and sight impressions could be distorted and sounds were sometimes amplified and could disturb and affect the focusing. Varying degrees of pain were described. In their own summary four of the children expressed positive experiences. Five of the children were positive to receive nitrous oxide in the future if needed, while one child answered "perhaps" and in that case wanted less amount of nitrous oxide next time. The treatment could be developed further by combining with other analgesics.

Bakgrund: Inom vården förekommer det ofta smärtsamma procedurer i form av behandlingar och undersökningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga för barn vilket gör smärtlindring till en viktig del av pediatrisk vård. Lustgas är ett bra alternativ till barn på grund av att den har lugnande effekt, inte kräver någon ytterligare smärtsam procedur som nålstick och har snabb och kortvarig effekt. Lustgasens lämplighet inom pediatrisk vård kan motivera en ökad användning. Syfte: Det huvudsakliga syftet var att undersöka vad sjuksköterskor på Akademiska barnsjukhuset med utbildning i lustgasadministrering ser för möjligheter och hinder i att administrera lustgas till barn (0-18 år) vid smärtsamma procedurer. Ett andra syfte var att undersöka hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan avdelningar samt i förhållande till erfarenhet och utbildning. Metod: Studiens design var kvantitativ metod med en enkät-tvärsnittsstudie bestående av 25 frågor. Enkäten besvarades av samtliga 24 tillfrågade sjuksköterskor på Akademiska barnsjukhuset med utbildning i lustgasadministrering. Resultat: Sjuksköterskorna som deltog i studien ansåg att lustgasadministrering är en bra smärtlindringsmetod vid de flesta smärtsamma procedurer och de ansåg att de hade goda förutsättningar att administrera lustgas. Sjuksköterskorna föreslår lustgas generellt cirka 3-4 gånger per månad och de sjuksköterskor med längre erfarenhet ser fler tillfällen till lustgas och föreslår det oftare som smärtlindringsmetod. De uppfattade låg ålder som ett hinder då de ansåg att små barn har svårt att samarbeta vid lustgasadministrering. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever i stort att de har goda möjligheter att administrera lustgas till barn vid smärtsamma procedurer och att de har fått tillräcklig utbildning i ämnet. Sjuksköterskors inställning till lustgas är övervägande positiv och de anser att lustgas är lämpligt till barn över fyra år. / Background: In healthcare, treatments and examinations can often include some level of pain. For children, such painful procedures can be difficult to understand and accept, making pain management a key part of pediatric care. Nitrous oxide is a good option for children since it is inhaled and its effect is transient and rapid. Nurses trained in administration of nitrous oxide to children can safely administer it, allowing for a wider use. The suitability of nitrous oxide in pediatric care can justify an increased usage. Aim: The main purpose was to investigate how nurses at Akademiska Children's Hospital with training in nitrous oxide administration view their possibilities and obstacles in administering nitrous oxide in children (0-18 years) during painful procedures. A second objective was to investigate how these perceptions differ between departments and in relation to experience and training. Method: The study design was a quantitative method with a questionnaire-sectional study consisting of 25 questions. The questionnaire was answered by 24 nurses at Akademiska Children's Hospital with training in nitrous oxide administration. Main results: Nurses at Akademiska Children's Hospital consider nitrous oxide to be a good method of pain relief for most painful procedures and that they had good opportunities to administer nitrous oxide. The nurses suggested nitrous oxide on average about three to four times per month and the nurses with long experience saw more opportunities for nitrous oxide and suggested it more often. Conslusion: The nurses generally felt that they have good opportunities to administer nitrous oxide to children during painful procedures and that they have received adequate training for the task. The nurses have a predominantly positive attitude towards nitrous oxide and they consider nitrous oxide to be suitable for children over four years of age.