Abstrakt Bakgrund: Empatitrötthet är ett relativt okänt begrepp som kan drabba sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor som oftast arbetar patientnära. Empatitrötthet har visat sig ge en negativ inverkan på den egna hälsan, privatlivet samt på förmågan att förse patienterna med en säker och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av empatitrötthet. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på sju kvalitativa artiklar och en mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Scopus, och PsycINFO. Även sekundära sökningar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; En mödosam arbetsmiljö upplevs leda till empatitrötthet, olika tillkortakommanden som upplevs leda till empatitrötthet, upplevda negativa symtom och konsekvenser av empatitrötthet och hanteringsstrategier som upplevs minska eller motverka empatitrötthet Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar på att sjuksköterskors empatitrötthet riskerar att inverka negativt på både privata och arbetsrelaterade plan samt kan påverka omvårdnadsförmågan och patientsäkerheten negativt. Empatitrötthet bör lyftas som begrepp och förklaras så att sjukvården blir mer medveten om vad tillståndet kan innebära samt hur det kan påverka omvårdnaden på ett negativt plan. Det är önskvärt att adekvata strategier appliceras för att minska och motverka empatitrötthet vid ett tidigt skede. / Abstract Background: Compassion fatigue is a relatively unknown concept that can affect healthcare profession and in particular nurses that works close to the patients. Compassion fatigue has shown to have a negative impact on nurses well-being, the private life and the ability to perform a safe and person-centered care for the patients. Aim: To describe nurse's experience of compassion fatigue. Methods: A literature review according to Friberg's method based on seven qualitative studies and one mixed method. The studies were found using Cinahl, PubMed, Scopus and PsycINFO. Secondary searches were also included. Result: The analysis resulted in four main categories; an arduous work environment is perceived to lead to compassion fatigue, various shortcomings that are experienced lead to compassion fatigue, negative symptoms and consequences experienced by compassion fatigue and management strategies to counter or reduce the feeling of compassion fatigue. Conklusion: The results of the literature study show that the condition of compassion fatigue risks having a negative impact on both private and work-related levels among nurses and can negatively affect the ability of nursing and patient safety. Compassion fatigue should be highlighted as a concept and explained so that the health industry becomes more aware of what the condition may cause and and how it can affect nursing negatively. It is desirable that adequate strategies should be applied to reduce and counteract compassion fatigue at an early stage.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-169141 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lundgren, Marielle, Grönlund, Erica |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds