I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen. Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige. Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses. Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes. Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden. Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen. Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2954 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Nilsson, Susanne, Rydin, Madeleine |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds