<p>Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?</p><p>Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning. Sin egen professionella bedömning angav den största andelen av de svarande (40 stycken) som den främsta metoden vid kartläggning av elever.</p><p>Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien likt flera forskare som presenteras häri, var ense om att de moment som lärarna fokuserar på vid en kartläggning, till exempel fonologisk medvetenhet och ordavkodning, är sådana delar som anses vara goda förutsättningar för att elever ska utvecklas till goda läsare.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hik-129 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Fagerberg, Sofia, Fust, Emma |
| Publisher | University of Kalmar, School of Human Sciences, University of Kalmar, School of Human Sciences, Humanvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0017 seconds