Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med högläsning samt vilka effekter de anser att högläsningen har på barnets språkutveckling. Jag utvecklade ett intresse för detta arbetsområde under min verksamhetsförlagda utbildning då jag upplevde att högläsningen inte användes som ett språkutvecklande verktyg i tillräcklig utsträckning. Jag upplevde att lärarna endast läste högt för eleverna utan att arbeta vidare med den lästa texten. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att uppnå syftet med studien. Informanterna är fem lärare i årskurs 4-6 från fem olika skolor. En analys av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att högläsningen har en god effekt på elevers språkutveckling. De språkutvecklande effekterna som lärarna beskrev var i enlighet med den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar även att lärarna arbetar med högläsningen med hjälp av olika metoder, dock i olika stor utsträckning. En av mina slutsatser är att lärarna har en god koll på högläsningens språkutvecklande effekter trots att forskning visar att lärare inte använder högläsning i högre årskurser i tillräcklig utsträckning. Med tanke på att högläsningen blivit tydliggjort i den reviderade kursplanen för svenskämnet som gäller höstterminen 2022 anser jag att det är viktigt för min framtida profession att jag har en genomtänkt pedagogik i samband med högläsning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-44469 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Elhabet, Wisam |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0127 seconds