Bakgrund:Hemlöshet resulterar ofta i en signifikant påverkan såväl på livskvalité som förväntad livslängd. Samtidigt är gruppens tillgång till hälso- och sjukvård inkluderat palliativ vård, begränsad. Syfte: Att kartlägga och beskriva de barriärer och strategier som finns för personer som befinner sig i akut hemlöshet att få en god palliativ omvårdnad. Metod: Allmän litteraturstudie med elva artiklar som rekryterades via databaserna Pubmed och Academic Search Premier. Kvalitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; samtal om döden, socialt nätverk och vårdpersonalens upplevelser samt relation till vårdpersonal. Utifrån dessa övergripande barriärer framkom flera subteman. Flera möjliga strategier finns, exempelvis ett empatiskt bemötande, personcentrerad vård, och stärkning av individens autonomitet. Slutsats:Studien visar att personer i akut hemlöshet möter flera barriärer för att få en god palliativ omvårdnad. Barriärerna kan minskas genom ökad utbildning för sjuksköterskor om sociala determinanters påverkan på hälsan och omvårdnaden, men även ett holistiskt, empatiskt personcentrerat förhållningssätt kan förbättra den palliativa omvårdnaden för akut hemlösa.Klinisk betydelse: Kunskaper från denna studie ska kunna tillämpas av sjuksköterskor i den palliativa vården men även andra vårdenheter där hemlösa befinner sig. / Background: Homelessness often results in a significant impact on both quality of life and life expectancy. At the same time, the group's access to health and medical care including palliative care is limited. Aim: The aim of the study was to map and describe the barriers and strategies that exist for people who are in acute homelessness to get a good palliative care. Method: A general literature study with eleven articles recruited via the databases Pubmed and Academic Search Premier. Qualitative articles were included and reviewed on the basis of a content analysis. Results:Three overall themes were identified; talks about death, social network and the healthcare staff's experiences as well as relation to healthcare staff. Based on these overall barriers, several subthemes emerged. Several possible strategies exist, such as empathic treatment, person-centered care, and strengthening of the individual's autonomy. Conclusion: The study shows that people in acute homelessness face several barriers to get a good palliative care. These barriers can be reduced through increased training for nurses on how social determinants affect health and nursing, but also a holistic, empathically person-centered approach can improve the palliative care for the acute homeless. Clinical significance: Knowledge from this study can be applied by nurses in palliative care, but also by other care units where homeless people are in. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-2810 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Ehrenkrona, Mathilda |
| Publisher | Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds