Bakgrund: Empatitrötthet påverkar många inom vården och kan ge stora konsekvenser för den som drabbas. Fenomenet kopplades till sjuksköterskor för första gången 1992 och är ett begrepp inom omvårdnad som syftar till att beskriva en form av utmattningssyndrom som kan drabba sjuksköterskor. Trauman är en oundviklig del av sjuksköterskans yrke, så väl som strävan efter ett empatiskt förhållningssätt. När dessa komponenter hamnar i obalans kan det påverka sjuksköterskans hela person, såväl kropp, ande som själ. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie har utförts baserat på kvalitativa ansatser för att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Resultat: Det finns många bidragande faktorer till utvecklandet av empatitrötthet. Specifika grupper av sjuksköterskor, nyutbildade och de som anser sig vara “frälsare”, löper störst risk att drabbas. Ett empatiskt förfarande är viktigt för att kunna ge en god vård. Konsekvenserna av empatitrötthet och avsaknaden av empati kan leda till negativ inverkan på sjuksköterskan, patienten och vården i sin helhet. Det finns vissa hanteringsstrategier att tillgå, främst diskuteras egenvård. Konklusion: Litteraturstudien visar på bredden och komplexiteten av begreppet empatitrötthet. Resultatet visar på vikten av ökad kunskap kring fenomenet och hur det kan förebyggas samt lindras. / Background: Compassion fatigue affects many in healthcare and can have significant consequences for those who experience it. The phenomenon was first linked to nurses in 1992 and is a concept within nursing that aims to describe a form of burnout that can affect nurses. Trauma is an inevitable part of a nurse's profession, as well as the pursuit of an empathetic approach. When these components become imbalanced, it can affect the nurse's entire being, including their body, mind, and soul. Aim: To investigate nurses' experiences of compassion fatigue in closed care. Method: A systematic qualitative literature review has been conducted based on qualitative approaches to examine nurses' experiences of compassion fatigue. Result: There are many contributing factors to the development of compassion fatigue. Specific groups of nurses, such as newly graduated nurses and those who consider themselves "saviors," are at the highest risk of being affected. An empathic approach is important in providing good care. The consequences of compassion fatigue and the lack of empathy can have a negative impact on the nurse, the patient, and the healthcare system as a whole. There are some coping strategies available, primarily self-care. Conclusion: The literature review demonstrates the breadth and complexity of the concept of compassion fatigue. The results emphasize the importance of increased knowledge about the phenomenon and how it can be prevented and eased.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65390 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Widebrant, Ida, Andersson, Evelina |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds