The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning. / Behovet att styra den ekonomiska utvecklingen har alltid varit stort och som styrmodell har det balanserade styrkortet varit populärt sedan mitten av 1990- talet. Främst inom den privata sektorn men även inom den kommunala sektorn. Införandet av det balanserade styrkortet har främst varit för att organisationerna skall kunna se mer än de ekonomiska måtten. Det balanserade styrkortet var från början ett mätsystem och idag fungerar det mer som ett strategiskt instrument. I vår fallstudie utvärderar vi en kommun och hur de använder sig av det balanserade styrkortet som ett instrument för det strategiska och värdeskapande arbetet inom den kommunala verksamheten. Inom den kommunala verksamheten är det av vikt att organisationen anpassar det balanserade styrkortet så det passar in utifrån att den är en politiskt styrd organisation, med mandatperioder, nämnder och förvaltningar. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien har vi samlat in information genom en fallstudie där vi intervjuat 7 personer i ledande position. I vår analys och resultatdel kom vi fram till att kommunen inte använder sig av det balanserade styrkortet på rätt sätt. Vi kommer även fram till att det balanserade styrkortet som instrument för värdeskapande och strategiskplanering inte fungerar på ett gynnsamt sätt. I vår studie ser vi svårigheter med implementeringen av det balanserade styrkortet. Vi ser vidare att om kommunen satsat på att implementera det balanserade styrkortet på alla nivåer i verksamheten skulle kommunen kunna använda det på ett för verksamheten mer adekvat sätt. Då kommunen är en politiskt styrd organisation är det av vikt att visionen lever och förändras utifrån de förutsättningar som speglar omvärlden och kommunen i stort. Ser vi till en levande vision, mål och verksamhetsidéer är det balanserade styrkortet väl i linje med hur ett balanserat styrkort bör se ut. Kommunen har en strategiskplan när det gäller personal och medarbetare i stort. I studien har vi sett att den strategiska planen inte följs upp på ett bra och för verksamheten gynnsamt sätt, kommunen väljer den enkla vägen för utvärdering. Delaktigheten bland medarbetarna för förändringar och löpande personalpolitiska frågor känns obefintlig. Dock så har man visionen om att skapa delaktiga och motiverade medarbetare. - 5 - I vår slutsats beskriver vi hur vi i vår studie ser på användningen av det balanserade styrkortet inom kommunal verksamhet. Vi kan även skönja att ett balanserat styrkort som instrument för värdeskapande och strategiskt arbete är bra om det används på rätt sätt. I studien har vi kommit fram till att kommunen vi har valt att studera inte bör använda sig av balanserat styrkort då kommunen inte skapat verktygen och de plattformar som behövs för medarbetare, tjänstemän samt politiker för att utvärdera, följa upp och skapa ett levande styrkort som förändras över tid. Studien visar på stora brister i implementeringen, utvärdering och uppföljningsmöjligheter och följden av detta är att det balanserade styrkortet inte är att föredra inom kommunal verksamhet som ett strategiskt instrument för värdeskapande och långsiktigplanering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-21798 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Magnusson, Peter, Lundmark, Malin |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds