Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning. Empirin har bestått av kvalitativa intervjuer med chefer inom kommunal sektor. Resultatet visar att från en personalstrategisk nivå finns det en god intention att kunna stödja chefer ute i verksamheter som påverkats av konkurrensutsättning, men att cheferna saknar stöd, beroende på vilken organisation de tillhörde. Vi såg vikten av att skriva tydliga avtal med ramar och beskrivningar av vad som ska göras i en upphandling. Detta för att erhålla en så bra kvalitet och kontroll som möjligt. Vi menar att en tydligare struktur kunde underlätta för chefernas arbete i samband med konkurrensutsättning. Nyckelord Offentlig sektor, New Public Management, konkurrensutsättning, personalstrategi. / The public sector is considered to be ineffective. The advocates for New Public Management (NPM) thinks that the public sector's activities should be carried out with focus on result, equal to the private sector, this because the taxpayers’ money will gain the citizen more. One way to solve ineffectiveness problem has led to allowing competition between public and private sector over contract. With this background, we thought it to be interesting to investigate the public health care sector. The aim was to study how organisations work on a strategic level with support and guidance to first line managers, in a competitive environment, and how these mangers think about this support. We also wanted to explain the underlying reasons for more exposition to competition. The empirical data comprises qualitative data from interviews, documents and a broad theoretical background. The result showed that the strategic human recourse department had a good intention to support managers in their organisations that is affected by competition, but that the managers lacked certain support, depending on which organisation they belonged to. We saw the importance of good contracts with a clear framework and a good description, this in order to receive as good quality and control as possible. We believe that such a framework may lead to a clearer structure that in return may be a good support for the managers on a competitive market. Keywords Public sector, New Public Management, exposition to competition, personnel strategy

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter. Utifrån en hermeneutisk analys visade resultatet ett positivt psykologiskt kontrakt överlag vid utvecklings- och utbildningsmöjligheter, förtroende, trygghet och flexibilitet, medan studien lämnar förbättringspotential vid arbetsbelastning, lön, friskvård och riktlinjer.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sociala nätverk har betydelse i en chefsrekryterings-process såväl i offentlig som privat sektor. Författaren i studien ville närmare undersöka vilka metoder som HR tillämpar i en chefsrekryteringsprocess för att skapa en förståelse kring det sociala nätverkets betydelse. Det var även intressant att undersöka likheter och skillnader mellan sektorerna. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna utgick författaren från en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer. Eftersom författaren ville jämföra likheter och skillnader av erfarenheter från den offentliga och den privata sektorn valdes tre respondenter från vardera sektorn. Studien har forsknings- och samhällsrelevans eftersom den belyser den inverkan ett socialt nätverk kan ha på arbetsmarknaden och på samhället i stort, en inverkan som kan vara både positiv och negativ. För att kunna dra en slutsats om en eventuell sådan inverkan samt avgöra dess eventuella betydelse är det väsentligt att undersöka de metoder som tillämpas i en chefsrekryteringsprocess. Eftersom den offentliga sektorn kan skilja sig från den privata sektorn är det viktigt att lyfta fram skillnader och likheter i detta avseende. Sammanfattningsvis beskriver respondenter från båda sektorerna att de har implementerat kompetensbaserad personalstrategi. Sociala nätverk spelar en betydelsefull roll för båda sektorerna men på olika sätt. Skillnaden berodde på att i den privata sektorn handlar det om att hitta kandidater åt en kund medan man i den offentliga sektorn själva anställer personal till sina företag.

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning. / Behovet att styra den ekonomiska utvecklingen har alltid varit stort och som styrmodell har det balanserade styrkortet varit populärt sedan mitten av 1990- talet. Främst inom den privata sektorn men även inom den kommunala sektorn. Införandet av det balanserade styrkortet har främst varit för att organisationerna skall kunna se mer än de ekonomiska måtten. Det balanserade styrkortet var från början ett mätsystem och idag fungerar det mer som ett strategiskt instrument. I vår fallstudie utvärderar vi en kommun och hur de använder sig av det balanserade styrkortet som ett instrument för det strategiska och värdeskapande arbetet inom den kommunala verksamheten. Inom den kommunala verksamheten är det av vikt att organisationen anpassar det balanserade styrkortet så det passar in utifrån att den är en politiskt styrd organisation, med mandatperioder, nämnder och förvaltningar. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien har vi samlat in information genom en fallstudie där vi intervjuat 7 personer i ledande position. I vår analys och resultatdel kom vi fram till att kommunen inte använder sig av det balanserade styrkortet på rätt sätt. Vi kommer även fram till att det balanserade styrkortet som instrument för värdeskapande och strategiskplanering inte fungerar på ett gynnsamt sätt. I vår studie ser vi svårigheter med implementeringen av det balanserade styrkortet. Vi ser vidare att om kommunen satsat på att implementera det balanserade styrkortet på alla nivåer i verksamheten skulle kommunen kunna använda det på ett för verksamheten mer adekvat sätt. Då kommunen är en politiskt styrd organisation är det av vikt att visionen lever och förändras utifrån de förutsättningar som speglar omvärlden och kommunen i stort. Ser vi till en levande vision, mål och verksamhetsidéer är det balanserade styrkortet väl i linje med hur ett balanserat styrkort bör se ut. Kommunen har en strategiskplan när det gäller personal och medarbetare i stort. I studien har vi sett att den strategiska planen inte följs upp på ett bra och för verksamheten gynnsamt sätt, kommunen väljer den enkla vägen för utvärdering. Delaktigheten bland medarbetarna för förändringar och löpande personalpolitiska frågor känns obefintlig. Dock så har man visionen om att skapa delaktiga och motiverade medarbetare. - 5 - I vår slutsats beskriver vi hur vi i vår studie ser på användningen av det balanserade styrkortet inom kommunal verksamhet. Vi kan även skönja att ett balanserat styrkort som instrument för värdeskapande och strategiskt arbete är bra om det används på rätt sätt. I studien har vi kommit fram till att kommunen vi har valt att studera inte bör använda sig av balanserat styrkort då kommunen inte skapat verktygen och de plattformar som behövs för medarbetare, tjänstemän samt politiker för att utvärdera, följa upp och skapa ett levande styrkort som förändras över tid. Studien visar på stora brister i implementeringen, utvärdering och uppföljningsmöjligheter och följden av detta är att det balanserade styrkortet inte är att föredra inom kommunal verksamhet som ett strategiskt instrument för värdeskapande och långsiktigplanering.

Under dagens förhållanden räcker det inte längre med att endast erbjuda bra produkter, det är viktigt att företagen är så effektiva som möjligt på alla vis. Med en osäker marknad skapas variationer i efterfrågan, ett sätt att hantera dessa variationer är att skapa ett flexibelt företag. En flexibel produktion baseras på utnyttjandet av resurser som innefattar både maskiner och bemanning. En strategi för att uppnå flexibilitet inom bemanningen är genom en intern bemanningspool, ett team som arbetar för att täcka upp vid olika behov. Tidigare har det varit svårt att möta olika variationer inom personalbehovet. Den här studien pekar mot att en intern bemanningspool främjar effektivitet och flexibilitet inom företagen. Studiens syfte är att identifiera framgångsfaktorer och risker med en intern bemanningspool inriktad mot arbeten som inte kräver legitimation. Vidare är syftet att ta fram beslutskriterier inför ett eventuellt beslut avseende inrättande av en bemanningspool. För att besvara syftet används en kvalitativ fallstudieundersökning med en abduktiv ansats för att få en så generaliserad bild över problemet som möjligt. Datainsamlingen bestod av intervjuer med två företag från olika branscher med tre respondenter som valdes utifrån olika kompetenskrav gällande ämnet- intern bemanningspool. Teoriinsamlingen bestod av litteratur som ansågs vara lämplig inför arbetet med bemanningspoolen. Studien resulterade i ett ramverk med olika kategorier som företag bör ta hänsyn till inför beslutet angående personalstrategi. Genom att se efter nyckelord under intervjuerna samt den valda litteraturen kunde flera framgångsfaktorer och risker påvisas. Framgångsfaktorerna bestod av kunskap, arbetsrotation, starkt ledarskap, teamarbete, tydlig informationsdelning och en gemenskap på arbetsplatsen. Riskerna bestod av brist på gemenskap och själva medlemmarna i poolen. Det är alltid en risk att anställa personal men i en bemanningspool syns konsekvenserna extra tydligt om personalen inte har tillräckligt med kunskaper eller inte vill arbetsrotera. Det kan även vara en stor risk att ha en intern bemanningspool på heltid eftersom behovet kan variera. För att poolen ska vara så effektiv som möjligt och bidra till de olika framgångsfaktorerna behöver poolen användas på rätt sätt. Risken är att den används till funktioner som inte sammanfaller med syftet för poolen. Om detta sker kommer inte poolen uppnå samma effektivitet och flexibilitet som den annars skulle.  Slutsatsen med studien är att en intern bemanningspool är ett bra alternativ för många företag men inte alla. Det är viktigt att se efter vilka förutsättningar som varje enskild organisation har. Poolen kan främja hälsa och skapa en flexibilitet hos företaget till en lägre kostnad än andra personalstrategier som till exempel extern bemanning. Respondenterna och tidigare studier understryker att ett starkt ledarskap behövs för att poolen ska ge de olika förbättringar och framgångar som finns att inhämta. / During todays conditions is it no longer possible to offer only good products, it is important that companies are as efficient as possible in every way. An uncertain market creates variations in demands, one way of managing these variations is to build a flexible company. A flexible production is based on the utilization of resources, which include both machinery and staff. A strategy for achieving flexibility in staffing is through an internal staffing bank, a team that works to cover up for different needs. In the past, it has been difficult to meet different variations in staffing. This study points out that an internal staffing bank promotes efficiency and flexibility within the companies. The purpose of the study is to identify various success factors and risks with an internal staffing bank focused on work that does not require any credential. Furthermore, the purpose is to establish decision criterias for a possible decision regarding the establishment of a staffing bank.  To answer the purpose, a qualitative case study with an abductive approach is used to get a generalized picture of the problem as possible. The data collection consisted of interviews with two companies from different industries with three respondents selected on the basis of different competence requirements regarding the subject internship crew pool. The theory collection consisted of literature considered appropriate for the work with the staffing bank. The study resulted in a framework with different criterias that will serve as a basis for decision making before the choice of which employee strategy is determined. By looking for keywords during the interviews and the chosen literature, several success factors and risks could be detected. Success factors consisted of knowledge, job rotation, strong leadership, teamwork, clear information sharing and a fellowship at the workplace. The risks consisted of the lack of fellowship and the members of the bank itself. There is always a risk of recruiting staff, but in a staffing bank the consequences are more visible clear if the staff do not have enough knowledge or do not want to rotate work assignments. There may also be a high risk of having an internal staffing bank full time as the need may change. In order for the internal staffing bank to be as effective as possible and to contribute to the various success factors, the staff bank needs to be used properly. The risk is that the staffing bank is used for functions that do not coincide with the purpose, the same efficiency and flexibility that the staffing bank might contribute with can not be expected if it is not properly used.  The conclusion of the study is that an internal staffing bank is a good option for many companies, but not every company. It is important to observe which conditions each organization has. The staffing bank can promote health and create flexibility for companies at a lower cost than other staffing strategies such as external staffing. Respondents and previous studies emphasize that a strong leadership is needed for the staffing bank to provide the various improvements and successes that can be achieved. / nej