När jag letade efter inspiration att skriva om äldreomsorgen hittade jag efter en tids sökande en kunskapslucka. Jag fann begreppet personcentrerad vård väldigt brett och omfattande, och blev förvånad när jag insåg att det inte fanns forskning som innefattar hemtjänsten inom äldreomsorgen. All kunskap jag hittade gällande äldre och personcentrerad vård handlade om äldre som bor i särskilda boenden eller äldre som har en demenssjukdom. Jag kunde inte hitta något som berörde äldre som inte har en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende. Därför valde jag att med min uppsats belysa just detta område. För att genomföra min undersökning använde jag mig av en kvalitativ metod. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som arbetar i hemtjänst med personer som inte är har en demenssjukdom och bor i ordinärt boende. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av analysmetoden tematisering. I min undersökning kom jag fram till att det finns en hel del fördelar med att sträva efter en personcentrerad vård även i äldreomsorgens hemtjänst som berör personer som inte har en demenssjukdom och som bor i sitt ordinära boende. En personcentrerad vård möjliggör bland annat att de äldre i större utsträckning får behålla sitt självbestämmande, omsorgspersonalen upplever att de äldre är nöjda med den omvårdnad och service som ges vilket även innebär att omsorgspersonalen upplever tillfredsställelse i sitt arbete. Genomförandeplanerna som upprättas utifrån individens behov och önskemål är till stor hjälp vid strävan mot ett personcentrerat arbete då behov och önskemål konkretiseras. Det framkom även i min undersökning att det finns en del hinder för att möjliggöra genomförandet av en personcentrerad omvårdnad. Bland annat uttryckte mina respondenter att tidsaspekten är avgörande för arbetet, men även kollegornas värdegrunder och stöd från chefer kan vara ett hinder. Förutom detta är det även viktigt att organisationen styrs utifrån liknande mål och värderingar genom organisationens alla nivåer för att det ska vara möjligt att sträva mot en vård som är personcentrerad. / While I was searching for inspiration to write about the elderly care, I after a while found a gap of knowledge. I considered the concept ‘person-centered care’ to be comprehensive and ample, and therefore I was surprise to find an absence of research that involved the home care within the elderly care. All of the knowledge I found considering elderly people and person-centered care, involved elderly people who live in residential homes or elderly people diagnosed with dementia. I had trouble finding research that referred to elderly people who are not diagnosed with dementia and that live in ordinary accommodation. Therefore I decided to illustrate this area in my essay. To accomplish my investigation I utilized a qualitative method. I implemented semi structured interviews with caregivers that are working in home care with elders who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. I later on analyzed my empirical material using the analysis thematization. During my investigation I concluded that there are benefits regarding the aspiration for a person-centered care even within the home care of the elderly care that refer to people who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. A person-centered care creates possibilities for the elders to in a greater extent keep their self-determination, the caregivers experience a greater satisfaction among the elders regarding the care and service they are provided, which also means that the caregivers experience a greater satisfaction with the care and service they provide. The implementation plans that are prepared for the elders needs and requests, function as an instrument to concretize the needs and request, which enable an aspiration for person-centered care. As well as I found that there are benefits with a person-centered care, some obstacles emerged concerning the implementation of a person-centered care. Inter alia some of my respondents expressed that the aspect of time was crucial, but also the values among colleagues and the support from the manager can have an impact and be seen as an obstacle regarding the implementation of a person-centered care. Except for these obstacles it is also important that the layers of the organization strive for resembling goals and values to enable an aspiration for a person-centered care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24719 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Sandell, Linnea |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds