Bakgrund: Sjuksköterskan har anmälningsplikt vid misstanke eller kännedom om barnmisshandel. Alla barn ska skyddas från fysiskt våld från förälder eller annan vuxen. Tidiga insatser kan göra skillnad och förhindra konsekvenser som alkohol- eller drogmissbruk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handha fall där barn misstänks ha utsatts för fysisk misshandel i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar varav sju med kvalitativ metod, två med kvantitativa metod samt en med mixad metod. Resultat: Resultatet visade att det fanns bristande protokoll och riktlinjer, otillräcklig utbildning samt olika upplevelser av ansvar som sjuksköterska gällande misstänkta fall av fysisk barnmisshandel. Det framkom en bristande kommunikation mellan instanser, en svårighet i att upprätthålla professionalitet i mötet med familjen och ett behov av stöd för sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av adekvat utbildning, rätt stöd och en förbättrad kommunikation. De kulturella aspekterna inom området bör beaktas. Klinisk betydelse: Resultatet kan för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård bidra till en ökad kunskap och förståelse för misstänkt fysisk barnmisshandel i hemmet. Vidare kan resultatet bidra till ökat intresse för utveckling inom området. / Background: The nurse has the duty of notification on suspicion or knowledge about child abuse. All children shall be protected from physical violence from a parent or other adults. Early intervention can make a difference and prevent consequences as alcohol- or drug abuse and mental illness. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of managing cases where children are suspected to have been subjected to physical abuse in the home. Method: A general literature study based on ten scientific articles. Seven were conducted through qualitative methods, two with quantitative methods and one with mixed methods. Result: The result presented that there was a lack of protocols and guidelines, insufficient training and different experiences of accountability as a nurse regarding suspected cases of physical child abuse. It presented a lack of communication between agencies, a difficulty in maintaining professionalism in the meeting with the family and a need for support for the nurse. Conclusion: The nurse is in need of proper education, proper support and improved communication skills. The cultural aspects of the area should be considered. Clinical significance: The result can for nurses in health care contribute to a greater knowledge and understanding of suspected physical child abuse in the home. Furthermore, the results can contribute to increased interest in development of the area.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-2409 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hörnmark, Olivia, Mellgren, Olivia |
| Publisher | Röda Korsets Högskola, Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds