Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner. Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är: - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser? - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner? Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser. Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt. Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-899 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Bergqvist, Jimmy |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds