Vad är en plats? Bär alla platser på själar som kan observeras, kännas och förstås eller kan en plats urarta till en “icke-plats”, där den inte är något annat än dess nyligen applicerade etikett? Gråzonen mellan plats och “icke-plats” blir vag när det finns oklarheter om vad platser är och hur de bör identifieras korrekt. Om det finns en brist på förståelse kring begreppet plats, hur kan vi då förvänta oss att utveckla dem på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt? I denna studie har två teorier med olika perspektiv gällande identifikation av en plats och urbant mellanrums identitet använts, detta för att förstå mellanrummet Stenhuggaregatan. Syftet med studien var att undersöka om ett fenomenologiskt och mer subjektivt perspektiv kan lyfta fram en djupare identitet, för ett mellanrum, som överskrider dess benämning som “icke-plats”. Syftet var även att förståelsen av platser ska kunna öka vid platsanalyser. Detta gjordes genom en abduktiv process. Deltagande observationer och empati-skapandet till Stenhuggaregatan, genom antropomorfisering av föremål, var studiens huvudsakliga metoder. Analysen resulterade i att Stenhuggaregatans identitet definierades som dissonant. Konsekvensen av resultatet tyder på att de begrepp som teorierna förser är missvisande vid definition och identifikation av en plats. / What is a place? Do all places bare souls that can be observed, felt, and understood or can a place devolve into a “non-place” where it has become nothing more than its newly applied label? The grey area between place and “non-place” becomes vague when there are uncertainties concerning what places are and how to properly identify them. If there exists a lack of understanding around the notion of place how can we then expect to develop them in a respectful and responsible manner? In this study, two theories that provide two differing perspectives concerning the identification of a place and an urban gap’s identity are used to understand the gap Stenhuggaregatan. The purpose of the study is to investigate if a phenomenological and more subjective perspective can illuminate an urban gap’s deeper identity that exceeds its label as a “non-place”. The aim was also to aid in an increased understanding of places during a site analysis. This was done through an abductive process. Participant observations and the empathy creation to Stenhuggaregtan through the anthropomorphization of objects were the main methods of the study. The analysis results in Stenhuggaregatan identity being defined as dissonant. The consequence of the result indicates that the notions provided by the theories are misleading when defining and identifying a place.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-67710 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Björk, Anna, Hannah Marcusson, Joel |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0099 seconds