Valdeltagandet i EP-valet har historiskt sett varit betydligt lägre än valdeltagandet vid nationella val, både för medborgare i Europeiska unionen som hos de svenska medborgarna. I denna undersökning tittar vi närmare på de faktorer som potentiellt påverkar huruvida man deltar eller ej. Från den tidigare forskningen hämtar vi förklaringar som kön, ålder, utbildning etc och applicerar dessa på valdeltagandet. Vi ämnar undersöka i vilken utsträckning samma individer deltar i riksdagsvalet och EP-valet, samt att undersöka vilka faktorer, om några, som påverkar benägenheten hos individer att delta i riksdagsvalet och EP-valet. Vi undersöker om det är samma eller olika faktorer som påverkar deras deltagande i dessa val. Vi använder data inhämtat från Europaparlamentsvalundersökningen 2019 som genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB) och med hjälp av en korstabell och logistisk regression kommer vi bland annat fram till att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utbildning och politisk kunskap och deltagande i EP-valet, vilket inte finns i riksdagsvalet. Vi ser även att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan kön och deltagande i riksdagsvalet vilket inte finns i EP-valet. Faktorerna inkomst, politisk diskussion och konsumtion av politiska nyheter har ett starkare samband och påverkan i riksdagsvalet än vad det har i EP-valet. Medan politiskt intresse har ett starkare samband och påverkan i EP-valet än i riksdagsvalet. / The voter turnout in the elections to the European Parliament have historically been low among the citizens in the European Union, including Sweden. In this study, our aim is to further investigate which factors affect voter turnout. From the previous research, we derive explanations such as gender, age, education, etc. and apply these to voter turnout. We intend to investigate to what extent the same individuals participate in the parliamentary elections and the European Parliament elections, as well as to investigate which factors, if any, influence the propensity of individuals to participate in the parliamentary elections and the EP elections. We are interested in investigating whether similar or different factors influence their participation in these elections. We use data obtained from the European Parliament election survey 2019, which was carried out in collaboration between the Department of Political Science at the University of Gothenburg and Statistics Sweden and by using a cross table and logistic regression, we conclude that there is a statistically significant relationship between education and political knowledge and participation in the EP election, which is not found in the parliamentary election. Additionally we discover that there is a statistically significant relationship between gender and participation in the parliamentary election, which is not found in the EP election. The factors income, political discussion and consumption of political news have a stronger connection and influence in the parliamentary elections compared to the EP elections. Conversely, political interest demonstrates a stronger association and influence in the EP election than in the parliamentary election
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-47987 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lilliehöök, Joakim, Skog, Sanna |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds