To measure losses in a transformer with today’s methods is either slow or insecure. There s a new method developed by Alstom that hasn't been actualize in to a test-system and that has been the assignment in this project. The idea is built on a switched system and a CLR- circuit in the resonant frequency. The test-system has a calculated power-loss that make the efficiency to be as high as 99,8% and in reality over 95%. But in the end it was discovered that the circuit was only able to deliver 70A when the thought was 200 A. More over was with the frequency of 200 kHz the signal was so distorted that all results over 100 kHz should be questioned. The goal was a efficiency of 99%. That was one of the basis in our calculation and dimensioning. When we order the components we foundbetter than we needed och the efficiency was improved. In the reality the efficiency is 95% and we think it's because the measurements-instruments accuracy and the distortion. In some measurements the efficiency went over 100% and that greatly improve that idea. Every part of the circuit was simulated piece bye piece and then together. That to increase the understanding of the system and to see that themodel works. The simulated efficiency was very low compared to calculated and in reality. The fact was gathered from literature, technical reports from Alstom and meetings with Per Ranstad et. al. / Om man vill mäta förluster på en transformator skerdetta antingen väldigt osäkert eller väldigt långsamt. Det finns en ny metod som Alstomtagit fram, som inte realiserats i ett bestående testsystem förrän nu, vilket har varit detta projekt. Det hela bygger på ett switchat system och en CLR krets i resonansfrekvens. Det resulterade testsystemet hade en beräknad verkningsgrad på 99,8 % och i verkligheten över 95%. Dock i slutskedet upptäcktes att kretsen endast orkade mata ut 70 A jämfört med det tänkta 200 A. Dessutom vid frekvensen 200 kHz blev signalen väldigt förvrängd av störningar och de resultat för frekvenser från 100 kHz och uppåt kan därför ifrågasättas. Vi satte ett mål på en verkningsgrad på 99% som vi grundade våra räkningar och dimensioneringar på. När materialet skulle beställas hittades bättre komponenter än vad vi satt upp och verkningsgraden förbättrades. Varför verklighetens verkningsgrad hamnar på 95% tror vi har med noggrannheten på mätinstrumenten att göra och störningssignalen. Vissa mätningar uppgick till över 100% verkningsgrad som gör att misstankarna för mätinstrumenten stiger. Alla kretsdelar simulerades bit för bit och ihop för att öka förståelsen för systemet samt se att lösningen funkar. Den simulerade verkningsgraden blev väldigt lågt jämfört med beräknat och verkligheten. Fakta vi använt kommer från flera litteraturer, tekniska rapporter från Alstom och möten med Per Ranstad m.fl.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-18682 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Strömberg, Tina, Gumucio, José |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0091 seconds