År 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvångssterilisering. Från 1975 fram till 2013 har människor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. På grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ”vinster och förluster” med steriliseringslagarnas tillämpning. Det har också varit att se om steriliseringarna skedde som en garanti för elevers utskrivning från en sinnesslöanstalt. För att möjliggöra undersökningen har elev akter från en sinnesslöanstalt undersökts som hette Hallagården som fanns i Heberg. Det centrala forskningsläget som har använts är Maija Runcis har skrivit avhandlingen” Steriliseringar i folkhemmet”, Judith Areschoug som har skrivit avhandlingen ”Det sinnesslöa skolbarnet, undervisning, tvång och medborgarskap 1925-1954 och Mattias Tydén som har skrivit ”Från politik till praktik – De svenska steriliseringslagarnas tillämpning 1935-1975”. Undersökningens resultat visar att samtliga elever vars ansökan om sterilisering utfärdades skedde detta i samband med att eleverna skulle skrivas ut från Hallagården. Tolkningar om ”vinster och förluster” har gjorts och oavsett om eleven blev steriliserad eller inte har olika instanser gjort ”vinster och förluster” på det beslutet. Undersökningens huvudresultat är att både ”vinster och förluster” har synliggjorts på ett beslut. En sterilisering kunde både ses som ”en vinst och en förlust” för en instans.

<p>Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:</p><p>Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.</p><p>Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster. Vi vill också studera om det finns ett samband mellan redovis-ningsmetod och specifika variabler.</p><p>Teori: Vårt teoriavsnitt består i en beskrivning av vad standarden om ersättningar till anställda (IAS 19) säger. Vi redogör också för de väsentliga delarna av de kvalitativa egenskaperna som styr redovisningen, men också en kort beskrivning om hur det svenska pensionssystemet är uppbyggt. Vi redogör också för vilka redovisningsmetoder företagen kan välja mellan när det gäller redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppstår och vilka problem som kan uppkomma.</p><p>Metod: Vi kommer att göra en kvantitativ undersökning genom att studera årsredovisningarna på Large Cap-listan. Datainformationen bearbetas sedan i SPSS som hjälper oss att hitta samband som sedan analyseras.</p><p>Analys och slutsats: Det vanligaste redovisningssättet är att redovisa de aktuariella vinsterna/förlusterna med hjälp av korridormetoden, mellan de andra metoderna var det jämnt. Regressionsanalysen visade på ett samband att företag med högre omsättning och/eller låg skuldsättningsgrad generellt redovisar mot eget kapital. Resterande variabler gav inga signifikanta värden. I övrigt visade det sig att diskonteringsräntan och förvaltningstillgångsräntans medelvärden inte skiljde sig så mycket mellan redovisningsmetoderna.</p>

The technological legacy from the early electrification of the Swedish railroads has resulted in a power grid with a lower grid frequency than the national power grid from which it is fed. Energy transfer between these power grids with different frequencies requires substations, adapting the grid frequency for the rail road power grid. For this purpose, a feeding power grid has been built, stretching across the country from Boden in the north to Tälle/Häggvik in the south.Power transfer in the Swedish power grid results in voltage angle differences which increase with increasing loads and transfer distance. These voltage angle differences are transferred from the power feeding substations to the rail road power grid, will in some extent cause loss of energy due to unwanted power flows from north to south.To minimize the losses due to this phenomenon, a power management system called EFS 132 kV has been developed and implemented. The system minimizes the unwanted power flows and controls the desired power flow for a good distribution of loads between the power feeding substations.This thesis investigates the extent of the transmission losses avoided due to the EFS 132 kV that coordinates the idling angles to a common reference point.The results indicate that EFS 132 kV affects the power flow, especially between the northern substations through an improved load distribution. The annual energy savings due to transfer losses are estimated at 24 GWh.The system’s power flows has been analyzed to detect weaknesses and losses and the opportunities and constraints facing a continued system improvement work.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014. Detta innebär att det hittills nästan enbart gjorts antaganden om dess konsekvenser, varför det faktiska utfallet kan vara av intresse.   Syfte: Att undersöka om revideringen av IAS 19 lett till ökad jämförbarhet och transparens i bolagens redovisning. Vidare vill vi se om tidigare redovisningsmetoder gav bolagen utrymme att påverka sin finansiella ställning på ett sätt som kan ha ansetts vara vilseledande för investerare.   Avgränsningar: IAS 19 omfattar fyra typer av ersättningar till anställda men i och med att den senaste revideringen framförallt påverkat bolagens pensionsredovisning så är studien endast inriktad på denna del av IAS 19. Vidare har studien även avgränsats till att endast innefatta svenska koncernbolag.   Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie där data samlats in genom en granskning av årsredovisningar för de bolag som denna studie omfattar. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp utav finansiella nyckeltal.   Resultat och slutsatser: Vår studie visade att det innan revideringen var vanligast att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln. Majoriteten av bolagen i studien visade små förändringar i resultat- och balansräkningarna medan några få bolag uppvisade desto större förändringar. För de flesta bolagen kan transparensen och jämförbarheten därmed ha ansetts varit relativt god redan innan revideringen, men då några bolag uppvisade större förändringar tyder detta trots allt på att revideringen gjort redovisningen mer transparent och jämförbar. Då några få bolag uppvisade större förändringar tyder detta på att tidigare redovisningsmetod gav bolagen möjlighet att påverka sin finansiella ställning, huruvida detta kan ha ansetts vilseledande för investerare är däremot svårt att svara på.   Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie enbart baseras på data insamlad från årsredovisningar hade det varit intressant att få in analytikers syn på denna revidering och dess följder.

Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta: Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna. Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster. Vi vill också studera om det finns ett samband mellan redovis-ningsmetod och specifika variabler. Teori: Vårt teoriavsnitt består i en beskrivning av vad standarden om ersättningar till anställda (IAS 19) säger. Vi redogör också för de väsentliga delarna av de kvalitativa egenskaperna som styr redovisningen, men också en kort beskrivning om hur det svenska pensionssystemet är uppbyggt. Vi redogör också för vilka redovisningsmetoder företagen kan välja mellan när det gäller redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppstår och vilka problem som kan uppkomma. Metod: Vi kommer att göra en kvantitativ undersökning genom att studera årsredovisningarna på Large Cap-listan. Datainformationen bearbetas sedan i SPSS som hjälper oss att hitta samband som sedan analyseras. Analys och slutsats: Det vanligaste redovisningssättet är att redovisa de aktuariella vinsterna/förlusterna med hjälp av korridormetoden, mellan de andra metoderna var det jämnt. Regressionsanalysen visade på ett samband att företag med högre omsättning och/eller låg skuldsättningsgrad generellt redovisar mot eget kapital. Resterande variabler gav inga signifikanta värden. I övrigt visade det sig att diskonteringsräntan och förvaltningstillgångsräntans medelvärden inte skiljde sig så mycket mellan redovisningsmetoderna.

Bakgrund:Multipel skleros är en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelålder. Incidensen i Sverige är relativt hög. Symtomen är neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs självbild kan påverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv på livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som inkluderar nio kvalitativa studier med hermeneutisk ansats. De inkluderade studierna hämtades från de elektroniska databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Data analyserades med hjälp av en metasyntes. Triangulering användes för att höja trovärdigheten på analysen. Resultat: Två huvudteman formades, förluster och tillgångar som konsekvenser av multipel skleros. Resultatet visade mer förluster än tillgångar. Förlusterna påverkade individernas självbild och uppfattning av egenvärde negativt. Känslor av att vara beroende, att inte vara kapabel att uppnå mål i livet samt förlust av kroppskontroll var några av de förluster som togs upp. Förlusterna var förenliga med perspektivet illabefinnande i förgrunden. Dock tillförde multipel skleros även tillgångar. Tillgångar som höjde känslan av egenvärde berörde särskilt den personliga utvecklingen samt en ökad tacksamhet i livet. Tillgångarna var förenliga med perspektivet välbefinnande i förgrunden. Slutsats: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som för med sig förluster och tillgångar till individens liv. Genom att få kunskap om individer med multipel skleros erfarenheter kan en fördjupad förståelse nås, vilket är en förutsättning för att kunna utföra evidensbaserad vård.

When planning new wind farms, the cost for the internal electrical grid is estimated to account for 8-9 % of the total investment cost. On top of that, the cost for accumulated reduced income over several years (due to electrical losses), has to be added. The economic lifespan is relatively long (about 20 years) which means that an error in the loss calculation could lead to a bad decision basis. The accumulated reduced incomes due to electrical losses can be higher than the initial investment cost for the internal electrical grid. Today, Statkraft Sweden is using a template number when estimating the electrical losses in a wind farm. The actual losses are probably lower than the template number which could lead to an unnecessary high loss cost when planning a new wind farm. The aim of this M.Sc. thesis is to develop a better method than the one currently used to estimate the electrical losses in an early stage of the planning process. With necessary information of the proposed wind farm, an early calculation can be done.The user will then have the option to make changes in the wind farm to minimize losses, long before the wind farm is actually built. In the initial stage of the thesis, the components generating losses was modeled using available literature. Next, a MATLAB-program was constructed where the user could build a proposed wind farm consisting of wind turbines, cables and transformers. The program was named Wind Farm Electric System Calculator (WFESC). Finally, WFESC was verified with measurement data from one of Statkraft’s wind farms in Småland, Sweden. WFESC can simulate the electrical losses and production from a wind farm. The simulation takes turbine information, cable types and transformer specifications into account. The user gets detailed information about the different types of losses which makes it possible to minimize losses in the wind farm. In a comparison, WFESC presents a result that differs 5 % from measured data acquired from one of Statkraft’s wind farms in Sweden. The difference between data produced with WFESC and measured data emerges from approximations done in WFESC and difficulties in estimating cable temperatures in a wind farm. The conclusion is that WFESC estimates the internal electrical losses well and can be used when planning a wind farm.

No description available.

No description available.

To measure losses in a transformer with today’s methods is either slow or insecure. There s a new method developed by Alstom that hasn't been actualize in to a test-system and that has been the assignment in this project. The idea is built on a switched system and a CLR- circuit in the resonant frequency. The test-system has a calculated power-loss that make the efficiency to be as high as 99,8% and in reality over 95%. But in the end it was discovered that the circuit was only able to deliver 70A when the thought was 200 A. More over was with the frequency of 200 kHz the signal was so distorted that all results over 100 kHz should be questioned. The goal was a efficiency of 99%. That was one of the basis in our calculation and dimensioning. When we order the components we foundbetter than we needed och the efficiency was improved. In the reality the efficiency is 95% and we think it's because the measurements-instruments accuracy and the distortion. In some measurements the efficiency went over 100% and that greatly improve that idea. Every part of the circuit was simulated piece bye piece and then together. That to increase the understanding of the system and to see that themodel works. The simulated efficiency was very low compared to calculated and in reality. The fact was gathered from literature, technical reports from Alstom and meetings with Per Ranstad et. al. / Om man vill mäta förluster på en transformator skerdetta antingen väldigt osäkert eller väldigt långsamt. Det finns en ny metod som Alstomtagit fram, som inte realiserats i ett bestående testsystem förrän nu, vilket har varit detta projekt. Det hela bygger på ett switchat system och en CLR krets i resonansfrekvens. Det resulterade testsystemet hade en beräknad verkningsgrad på 99,8 % och i verkligheten över 95%. Dock i slutskedet upptäcktes att kretsen endast orkade mata ut 70 A jämfört med det tänkta 200 A. Dessutom vid frekvensen 200 kHz blev signalen väldigt förvrängd av störningar och de resultat för frekvenser från 100 kHz och uppåt kan därför ifrågasättas. Vi satte ett mål på en verkningsgrad på 99% som vi grundade våra räkningar och dimensioneringar på. När materialet skulle beställas hittades bättre komponenter än vad vi satt upp och verkningsgraden förbättrades. Varför verklighetens verkningsgrad hamnar på 95% tror vi har med noggrannheten på mätinstrumenten att göra och störningssignalen. Vissa mätningar uppgick till över 100% verkningsgrad som gör att misstankarna för mätinstrumenten stiger. Alla kretsdelar simulerades bit för bit och ihop för att öka förståelsen för systemet samt se att lösningen funkar. Den simulerade verkningsgraden blev väldigt lågt jämfört med beräknat och verkligheten. Fakta vi använt kommer från flera litteraturer, tekniska rapporter från Alstom och möten med Per Ranstad m.fl.