Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen. Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011. Dessa värden sammanställs i Excel och testas i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsatser: Hypotesprövningen visar att det inte föreligger samband mellan volatilitet i Eget kapital utifrån de olika pensionsredovisningsmetoderna. Vår slutsats är att bolag inom Nasdaq OMX Nordic Stockholm som redovisar aktuariella vinster och förluster i Eget kapital (totalresultat) inte visar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder. / Purpose:  According to research done in pension accounting, there is a connection between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Amir claims that full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet creates volatility in shareholders equity. The aim of the paper is to examine whether this connection between pension accounting and volatility can be confirmed among companies in Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.  Method: The volatility in Shareholders Equity is examined by researching the annual reports of the companies. Throughout the study, the statistics program SPSS is used.  Analysis: Companies that use full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet are compared to firms that use other pension accounting methods. The level of volatility in shareholders equity among firms that use full recognition of actuarial gains and losses are compared to firms that use other pension accounting methods. The aim is to examine whether companies that use full recognition of actuarial gains and losses show more volatility in share holders equity. Conclusion: According to our study, there is no relationship between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Companies in Nasdaq OMX Nordic Stockholm that recognize actuarial gains and losses directly to the comprehensive income in shareholders equity and debts does not show more volatility in shareholders equity than firms that use other pension accounting methods.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Scandymet AB. Huvudsyftet med arbetet är att undersöka om deras kalkylprogram överdimensionerar tryckfallet vid produktionen av värmeväxlare. Scandymets värmeväxlare används ofta i tuffa industrimiljöer och har höga krav på effektivitet för uppvärmning eller nedkylning, samt att materialet är korrosionsbeständig. För att utföra denna undersökning konstruerades en flödesrigg som hanterar uppvärmning och cirkulation av varmvatten. Till flödesriggen konstruerades även en datalogger, som via en Arduino Uno samlar in information från temperatur- och tryckgivare.  Scandymet har tillverkat fyra olika modeller av värmeväxlare som undersöktes med olika hastigheter på värmebäraren. Ett Exceldokument behandlar informationen på minneskortet och beräknar det laborativa tryckfallet för varje testomgång. Det laborativa resultatet jämförs därefter med företagets kalkylark som kontroll beräknas teoretiskt i ett separat Exceldokument. Sammanställningen resulterar i att kalkylarket överdimensionerar tryckfallet med 26–53% beroende på modell av värmeväxlare och hastighet. För att utreda överdimensioneringen analyseras kalkylarket, där det visade sig att faktorerna för tryckstötmotståndet ζ och rörfriktionskoefficienten λ har antagits vara betydligt högre än vad empiriska data visar.

This thesis explores the losses occurring in a specific region located in the southern part of Eskilstuna, where ESEM serves as the network owner. The study places particular emphasis on power factor and load factor as key factors. Its objective is to analyze and comprehend the extent of losses in the network and their implications. The results demonstrate that losses in the chosen area of the Eskilstuna network align with prior research and theoretical expectations. Based on calculations, the losses in this network segment amount to approximately 483 MWh per year, corresponding to a cost of approximately 272,000 Swedish Kronor for ESEM in 2022. The method of studies is based on calculations, analyzer, and literature studies to achieve a reliable result. The results show that losses within the selected area of the Eskilstuna network are consistent with previous research and theoretical expectations. Of the total loss, there are some customers who show larger losses compared to the average case. These customers were identified, and a summary analysis was made of their power factor and load factor standard deviation. These losses depend on various factors, such as the existence of reactive power, technical and non-technical losses. Measures to deal with these problems are suggested based on previous research and literature studies. Optimization of transformers, phase compensation and monitoring are some of these measures. This study provides significant insights into power grid losses and proposes potential strategies to mitigate these losses in the examined region. By minimizing such losses, ESEM has the potential to enhance the efficiency of the electrical grid, lower carbon dioxide emissions, and enhance economic outcomes for energy producers, the electricity grid operator, and consumers. For continued progress in the field, further research, and implementation of the proposed measures to streamline the power grid and reduce losses in the future is recommended. / Elnätförluster har konsekvenser för miljön, energisystemet och slutanvändarna. När energi går förlorad i elnätet minskar den totala effektiviteten i systemet och ökar belastningen på kraftgenereringen. Detta kan leda till ökade kostnader för energiproducenter och potentiellt högre priser för konsumenterna. Dessutom kan ökade elnätförluster bidra till en ökning av koldioxidutsläppen från kraftverken och därmed ha en negativ miljöpåverkan. Syftet med studien är att undersöka det befintliga elnätet i det utvalda området genom analys av data från mät-elnätavdelningen i ESEM. Metoden för studien är baserad på beräkningar, analyser och litteraturstudier för att uppnå ett pålitligt resultat. Resultaten visar att förluster inom det valda området av Eskilstunanätverket överensstämmer med tidigare forskning och teoretiska förväntningar. Baserat på beräkningar uppgår förlusterna i detta nätsegment till cirka 483 MWh, vilket motsvarar en kostnad på cirka 272 000 svenska kronor för ESEM 2022. Av den totala förlusten finns det vissa kunder som uppvisar större förluster jämfört med genomsnittsfallet. Dessa kunder identifierades, och en översiktsanalys gjordes av deras effektfaktor och standardavvikelse för belastningsfaktorn. Dessa förluster beror på olika faktorer, såsom existensen av reaktiv effekt, tekniska och icke-tekniska förluster. Åtgärder för att hantera dessa problem föreslås baserat på tidigare forskning och litteraturstudier. Optimering av transformatorer, faskompensering och övervakning är några av dessa åtgärder. Denna studie bidrar med viktig kunskap om elnätförluster och identifierar potentiella åtgärder för att minska förlusterna i det studerade området. Genom att minska förlusterna kan man öka elnätets effektivitet, minska koldioxidutsläppen och förbättra ekonomiska aspekter för energiproducenter, elnätägaren och konsumenter. För fortsatta framsteg inom området rekommenderas ytterligare forskning och implementering av de föreslagna åtgärderna för att effektivisera elnätet och minska förlusterna i framtiden.

Bofors industrinät i Karlskoga är föråldrat och ligger kvar på en icke standardiserad spänning vilket är ett problem. Denna analys har utförts på uppdrag av Karlskoga energi och miljö AB med syfte att undersöka vad som behöver bytas ut, tillkomma eller tas bort för att höja från dagens spänning (7.8 kV) till samma standardiserade nivå som det resterande distributionsnätet (10 kV). Utöver detta även ta fram ett ramverk för hur spänningshöjningen skall gå till, samt undersöka hur stora förlustbesparingar företaget kan erhålla på grund av höjningen. Det visar sig att industrinätets samtliga 39 distributionstransformatorer måste bytas för att dessa inte skall haverera men att kablaget klarar sig då detta är konstruerat för 12 kV. Handlingsplanen som tagits fram utgår från att Karlskoga energi och miljö AB bygger ett nytt nät med spänningen 10 kV, och under en längre tid låter existerande kunder ansluta sig till detta. Gällande förlusterna i nätet visar det sig att det potentiellt finns stora besparingar att göra, cirka 415 708 kr om året vid ett elpris på 85 öre per kWh, där minskningen av tomgångsförlusterna kommer stå för majoriteten. De beräknade kabelförlusterna visar sig vara nästan obefintliga. Allt detta visar på nyttan med att genomföra spänningshöjningen och ombyggnationen som krävs för detta. Initialt är det för en avsevärd investering för företaget, men fördelarna är så pass stora att det vore oansvarigt att inte genomföra detta. Genom ombyggnationen får man ett bättre nät, inte bara bättre dimensionerat utan även driftsäkerhetsmässigt med kortare leveranstider för exempelvis transformatorer.         Undersökningen har inte gått in på de två vattenkraftanläggningarna som är anslutna till industrinätet, mer än i förbigående. / The Bofors industrial power grid in Karlskoga is aged and currently operating with a non-standardized voltage level. This analysis has been done in collaboration with “Karlskoga energi och miljö AB” with the purpose of determining what needs to be replaced, added or removed in order to facilitate an increase in voltage from today’s level (7.8 kV) to the same level as the rest of the distribution grid (10 kV). In addition to this also produce the framework for a plan on how this voltage increase is to be accomplished, as well a determining how much the losses can be reduced and how much of an economic impact this has. The results of the analysis are that all of the 39 distribution transformers currently in use must be replaced in order to not have these break down. The cables in use, however, will be fine due to them being constructed for 12 kV. The framework produced determines that the best course of action is for the company to build a new grid on top of the old one, with a voltage of 10 kV and allow existing customers to connect to this grid during a set time period. In regards of the losses in the grid, a potentially large saving can be made.  Approximately 415 708 SEK per year, calculated with an energy price of 0.85 SEK per kWh, of which the no-load losses of the transformers is the majority. The calculated cable losses were almost non-existing. All this proves the benefits of performing this voltage increase, and the construction required. Initially there is quite a large investment needed from the company, but the benefits are large enough that It would be irresponsible to not go through with the voltage increase. By doing this the company gets a better grid, not just better dimensioned but also a much more reliable grid with shorter delivery times on for example transformers. This analysis has not gone into depth regarding the two hydropower plants connected to the grid.

Åldrandet leder till förluster av olika slag. Roller förändras och sammanhang försvinner. Nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel kan innebära en begränsning i möjligheten att delta i olika sociala sammanhang. Begränsningar och förlorade sammanhang kan utmynna i en brist på meningsfullhet och till ensamhet. Ensamhet är en risk för förtidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression. Inte minst är det ett lidande för personen i fråga. Trots vetskapen om hälsoriskerna är gruppen äldre som upplever ensamhet enligt statistiken hög. Äldre är en grupp som tros öka kraftigt i framtiden och som hälso- och sjukvårdspersonal möter inom sjukvårdens alla olika instanser. Syftet är att beskriva äldres upplevelse av ensamhet för att sjuksköterskan genom ökad kunskap bättre kan identifiera, bekräfta och ge stöd till de äldre som lider av ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs tio kvalitativa studier inom ämnet. Huvudteman som identifieras är: relationer, hållning till livet samt handlingskraft och hanterbarhet. Under de tre huvudteman följer åtta subteman: goda relationer, sammanhang, bristande relationer, brist på sammanhang, meningsfullhet, brist på meningsfullhet, självständighet och egna strategier samt rädsla och beroende. I diskussionen relateras upplevelserna av ensamhet till graden av KASAM liksom till tecken på depression. Tidigare interventioner, vårdvetenskap och sjuksköterskans ansvar och roll diskuteras och tydliggörs. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn och möta den äldres livsvärld för att kunna identifiera, bekräfta och ge stöd till den som upplever ensamhet.

<p>Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kronisk sorg hos patienter och livskamrater i samband med en kronisk sjukdom. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visar att patienter och livskamrater upplever olika typer förluster, både fysiska, sociala och psykiska. Dessa förluster ligger till grund för upplevelsen av kronisk sorg. Genom att få kunskap om patienter och livskamraters upplevelse av kronisk sorg i samband med kronisk sjukdom kan sjuksköterskan få förståelse för dessa patienter och utifrån det hjälpa dem att hantera sorgen. Kronisk sorg är ett relativt nytt begrepp inom sjukvården och det krävs därför mer forskning för att öka kunskapen om begreppet.</p> / <p>Mental health is a problem in society and it requires more attention from the healthcare side. A chronic disease means that both patients and spouses undergo different periods of losses that change their lives in different ways. These losses create a gap between the patients and spouse’s ongoing lives and the life they really want to live. It is in this gap that the chronic sorrow is created. Chronic sorrow differs from normal grief when it recurs in periods and switches in intensity. The aim of this study was to describe the experience of chronic sorrow in patients and spouses related to a chronic disease. The study was conducted as a literature review where 15 research articles were collected and examined. The results show that patients and spouses experience different types of losses, physical, social and psychological. These losses create their chronic sorrow. By gaining knowledge of patients and spouses experiences of chronic sorrow the nurse can obtain an understanding of their situations and based on that help they cope with grief. Chronic sorrow is a relatively new concept in healthcare and therefore more research is required to increase understanding of the concept. <strong></strong></p>

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kronisk sorg hos patienter och livskamrater i samband med en kronisk sjukdom. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visar att patienter och livskamrater upplever olika typer förluster, både fysiska, sociala och psykiska. Dessa förluster ligger till grund för upplevelsen av kronisk sorg. Genom att få kunskap om patienter och livskamraters upplevelse av kronisk sorg i samband med kronisk sjukdom kan sjuksköterskan få förståelse för dessa patienter och utifrån det hjälpa dem att hantera sorgen. Kronisk sorg är ett relativt nytt begrepp inom sjukvården och det krävs därför mer forskning för att öka kunskapen om begreppet. / Mental health is a problem in society and it requires more attention from the healthcare side. A chronic disease means that both patients and spouses undergo different periods of losses that change their lives in different ways. These losses create a gap between the patients and spouse’s ongoing lives and the life they really want to live. It is in this gap that the chronic sorrow is created. Chronic sorrow differs from normal grief when it recurs in periods and switches in intensity. The aim of this study was to describe the experience of chronic sorrow in patients and spouses related to a chronic disease. The study was conducted as a literature review where 15 research articles were collected and examined. The results show that patients and spouses experience different types of losses, physical, social and psychological. These losses create their chronic sorrow. By gaining knowledge of patients and spouses experiences of chronic sorrow the nurse can obtain an understanding of their situations and based on that help they cope with grief. Chronic sorrow is a relatively new concept in healthcare and therefore more research is required to increase understanding of the concept.

<p>Alltid har mjukvaruföretagen varit intresserade av att bedriva applikationsutvecklingen så effektiv och lönsam som möjligt. För detta avseende använder många utav dem olika CASE-verktyg. Ett sådant CASE-verktyg är VISIO 2000 Enterprise. CASE-verktyg kan t ex användas för att genomföra transformeringar mellan modeller och koder. Denna möjlighet underlättar applikationsutvecklingen, men tyvär kan sådana transformeringar medföra eventuella förluster av data och leda till att eventuella semantiska förluster uppstår. Dessa förluster kan innebära att den representerade informationen i modeller och koder inte är det samma efter en transformation. Därför är det intressant att undersöka hur bra ett CASE-verktyg klarar av detta innan det kan avändas som stöd vid applikationsutveckling. I denna rapport undersöks genereringsmöjligheterna i CASE-verktyget VISIO 2000 Enterprise samt de eventuella semantiska förluster som kan uppstå vid transformationer mellan modeller och koder via CASE-verktyget. Olika tester innehållande transformationer mellan modeller och koder som representerar grundläggande relationer mellan olika klasser har genomförts för att undersöka förluster av relationer mellan klasser samt förluster av relationsnamn, medlemsfunktioner och medlemsvariabler i klasserna och koden. Utifrån testresultaten kan slutsats dras att VISIO kan vara bra använda vid applikationsutveckling när det gäller transformationer av modell till kod men inte tvärtom.</p>

This thesis is done within the master program in energy systems engineering at Uppsala University and in cooperation with OX2. The aim was to compare the operation and performance of three different de- and anti-icing systems for wind turbines during the winter 2014/2015. The systems evaluated were de-icing with heating resistances, de-icing with warm air and anti-icing with heating resistances. Inconsistency in the operation of the wind turbines and the systems as well as lack of information made it hard to compare the efficiencies of the systems. The systems showed tendencies to improve the production. Especially examples during single ice events where the systems increased the power output were found, but the examples also showed possible improvements regarding the size of the systems and the duration of the de-or anti-icing cycles. Based on the approximated gain in production, during the studied time period, none of the systems could be determined to be profitable. The gain in production does however not have to be especially large for the systems to become profitable, and the results could be very different in a year with more ice, higher electricity prices or a more consistent operation of the systems. Important characteristics of the systems were found to be the duration of a cycle, the energy required for the operation of the system and the trigger-point for activation of the system. Additional benefits like for instance decreased loads, risk for standstill and ice throws could also be provided by the system.

Alltid har mjukvaruföretagen varit intresserade av att bedriva applikationsutvecklingen så effektiv och lönsam som möjligt. För detta avseende använder många utav dem olika CASE-verktyg. Ett sådant CASE-verktyg är VISIO 2000 Enterprise. CASE-verktyg kan t ex användas för att genomföra transformeringar mellan modeller och koder. Denna möjlighet underlättar applikationsutvecklingen, men tyvär kan sådana transformeringar medföra eventuella förluster av data och leda till att eventuella semantiska förluster uppstår. Dessa förluster kan innebära att den representerade informationen i modeller och koder inte är det samma efter en transformation. Därför är det intressant att undersöka hur bra ett CASE-verktyg klarar av detta innan det kan avändas som stöd vid applikationsutveckling. I denna rapport undersöks genereringsmöjligheterna i CASE-verktyget VISIO 2000 Enterprise samt de eventuella semantiska förluster som kan uppstå vid transformationer mellan modeller och koder via CASE-verktyget. Olika tester innehållande transformationer mellan modeller och koder som representerar grundläggande relationer mellan olika klasser har genomförts för att undersöka förluster av relationer mellan klasser samt förluster av relationsnamn, medlemsfunktioner och medlemsvariabler i klasserna och koden. Utifrån testresultaten kan slutsats dras att VISIO kan vara bra använda vid applikationsutveckling när det gäller transformationer av modell till kod men inte tvärtom.