BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp. / The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere. / Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-8327 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Carlhed, Carina |
| Publisher | Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsala Studies in Education, 0347-1314 ; 116 |
Page generated in 0.0028 seconds