Syftet med detta examensarbete är att studera vilka vattenföroreningar som uppstår i samband med tunnelbyggen, vilka krav som miljömyndigheterna ställer i sammanhanget och vilka reningsåtgärder som har vidtagits för att möta dessa krav samt att föreslå ytterligare reningsåtgärder. Arbetet har utförts som en jämförande litteraturstudie av befintlig dokumentation för tolv olika tunnelbyggen. Vid ett tunnelbygge används stora mängder kylvatten till bergborrningsmaskiner. Detta vatten avleds tillsammans med inläckande grundvatten och släpps efter rening ut till en recipient. Föroreningarna i vattnet från tunneln består i huvudsak av olja, suspenderade partiklar och lösta kväveföreningar. I dagsläget används mekanisk rening för att reducera mängden olja och suspenderade partiklar i vattnet. Kväveutsläppet minskas framförallt genom förebyggande åtgärder för att undvika kvävehaltigt sprängämnesspill. Dagens reningsmetoder ger en betydande minskning av utsläppen. Utsläpp av förorenat vatten från ett tunnelbygge kan ge upphov till temporär miljöpåverkan i recipienten. Miljömyndigheternas krav på begränsningar av utsläpp från tunnelbyggen har i de flesta fall kunnat efterföljas väl. Medianhalten för suspenderat partikulärt material i renat vatten från olika tunnelbyggen varierade mellan 210 mg/l och 485 mg/l. Uppmätta medianvärden för oljehalt varierade mellan 0.28 mg/l och 1.3 mg/l. Medianhalten för olika kväveföreningar i varierade mellan 3.2 mg/l och 100 mg/l. Detta betyder att mellan 0.3 % och 9 % av det kväve som ursprungligen fanns i sprängämnet har hamnat i processvattnet. Enstaka mätvärden för totalkväve, olja och suspenderat material kan visa på upp till 100 ggr högre halt än medianvärdet. l examensarbetet jämförs mängden utsläppta föroreningar till vatten från de olika tunnelbyggena med utsläpp till vatten från vägar, båtar och jordbruk. Ett tunnelbygge leder till utsläpp av samma storlek som det årliga utsläppet från en enstaka bondgård, en motorbåt eller dagvattnet från en kortare motorvägsträcka, med avseende på kväveläckage, oljeutsläpp respektive innehåll av suspenderade partiklar. l examensarbetet beskrivs existerande reningsåtgärder och ges förslag på ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen av vattenföroreningar från tunnelbyggen. De föreslagna åtgärderna behandlar optimering av reningsanläggningar, förbättrade kontrollprogram och utsläppsförebyggande insatser. En diskussion förs om möjligheten att förbättra miljöövervakningen vid utsläpp av tunnelvatten genom att ersätta dagens stickprovtagningar med automatiserad kontinuerlig flödesproportionell mätning. / The aim of this thesis is to study which types of water pollution are released during tunnel construction, what demands do the environmental protection authorities have regarding such pollution, what has been done to meet those demands, and finally to suggest additional treatment measures. The work has been performed as a literature study comparing twelve different tunnel projects. When a tunnel is built a lot of water is used to chill the rock-drilling equipment. This water is diverted together with water that originates from an inflow of groundwater, and is released to a recipient after treatment. The water pollution originating from the tunnels consists mainly of oil, suspended material and dissolved nitrogen compounds. Mechanical water treatment measures are used today to reduce the amount of oil and suspended material in the water. Measures are currently taken to limit the accidental release of nitrogen from undetonated explosives to the water. Water treatment today considerably reduces the discharge of pollutants. Discharge of polluted water from tunnel construction can cause temporary environmental effects in the recipient. The demands from the environmental protection authorities for reduction of pollution from tunnel construction have mostly been met. The median content for suspended material in treated water from different tunnel projects varies between 210 mg/l and 485 mg/l. Median content for oil varies between 0.28 mg/l and 1.3 mg/l. The median content for dissolved nitrogen compounds in the water varies between 210 mg/l and 485 mg/l. This means that between 0.3 % and 9 % of the original nitrogen content in the explosives was released in the water. Occasional measurements of nitrogen, oil and suspended material can reach a hundred times higher than the median value. In this thesis, a comparison is made between the amount of pollutants that is discharged into water from tunnel construction and the discharge from roads, boats and agriculture. The total amount of water pollution from a tunnel project is of the same magnitude as the annual discharge from a single farm, a motorboat or the runoff from a short stretch of motorway, regarding nitrogen leakage, oil pollution and content of suspended material respectively. The thesis describes existing water treatment measures and suggestions are made about possible improvements to reduce emissions from tunnel constructions. The suggestions deal with optimisation of water treatment systems, improved surveillance programs and prevention of pollution discharge. A proposal is made about improving environmental surveillance by replacing the currently used random sampling with continuous sampling that is in proportion to discharge.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-433604 |
| Date | January 2003 |
| Creators | Grinder, Björn |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 03014 |
Page generated in 0.0117 seconds