Abstract
The aim of the present dissertation is to study what linguistic conditions contribute to the accessibility of the psalm to the user of the psalm. The study is to shed light upon the role of adjectives, interjections, the syntax of the text, nouns with religious semantic content, and nouns pertaining to nature, in the Swedish psalm. Futhermore, the use of adjectives by a group of psalm authors is studied by way of comparing their use of adjectives in psalms with that in the rest of their poetry, in order to find out if psalms act as a special genre of poetry for them.
The material consists of the psalms of 48 Swedish psalmists, and also a selection of other poetry by nine psalm authors. The authors chosen from the psalm book of 1819 were born in the 18th century, those from the psalm book of 1937 in the 19th century, and those from the psalm book of 1986 in the 20th century.
The portion of adjectives of the words in the graphical text is the highest among the 19th century psalmists and lowest among the 20th century psalmists. All the groups of psalmists share the adjectives evig ‘eternal’, god ‘good’, and helig ‘holy’ out of the ten most often occurring adjectives. Some adjectives used in older psalms are not found in the psalm poetry of the 20th century psalmists. All the nine psalmists with the special reference to other poetry use a greater variety of adjectives in the rest of poetry than they use in their psalms. The older psalm authors use adjectives with religious content more often than the younger psalmists in the rest of poetry.
The portion of interjections varies quite little in the psalm texts from different centuries. The most common are interjections that express emotion. Among these the interjection ack ‘o!, lo!’ shows an insignificant frequency of occurrence in the new psalm.
The nouns of religious content belong to psalm language. With respect to the ideological content of religion, the nouns nåd ‘grace’, synd ‘sin’, salighet ‘blessedness; salvation’, and barmhärtighet ‘mercifulness’ occur less often in the new psalm than in the old one.
The use of nouns pertaining to nature is derived from the Bible. Names of Swedish plants and animals occur in the psalm of the 20th century, only.
Syntactically and, semantically the psalm has become more easily accessible to the psalm user since the year 1819. / Abstrakt
Syftet med föreliggande avhandling är att undersöka vilka språkliga omständigheter som inverkar på psalmens tillgänglighet för psalmbrukaren. Avhandlingen vill redogöra för vilken roll adjektiv, interjektioner, textens syntax, substantiv med religiöst innehåll och naturbetecknande substantiv spelar i den svenska psalmen. För adjektivens del jämförs också vissa författares bruk av adjektiv i psalmer och övrig diktning för att undersöka om psalmdiktning för dem är en speciell art av diktning.
Materialet omfattar psalmerna av 48 svenska psalmförfattare samt ett urval av nio psalmförfattares övriga dikter. Författarna från 1819 års psalmbok är födda på 1700-talet, författarna från 1937 års psalmbok är födda på 1800-talet och författarna från 1986 års psalmbok på 1900-talet.
Andelen av adjektiv av alla grafiska ord är störst hos 1800-talisterna och minst hos 1900-talisterna. Av de tio oftast förekommande adjektiven är evig, god och helig gemensamma för alla grupperna. Vissa i äldre psalmer förekommande adjektiv finns inte hos 1900-talisterna. Alla de nio särskilt undersökta psalmförfattarna använder i sin övriga produktion flera adjektiv än i sina psalmer. äldre psalmförfattare använder religiöst laddade adjektiv i sin övriga produktion oftare än yngre psalmister.
Andelen av interjektioner i texter från olika århundraden varierar inte mycket. Vanligast är känslouttryckande interjektioner. Av dem har ack i den nya psalmen en obefintlig roll.
Substantiv med religiöst innehåll hör till psalmspråket. Angående religionens ideologiska innehåll kan det konstateras att substantiv som nåd, synd, salighet och barmhärtighet förekommer mera sällan i den nya än den gamla psalmen.
Bruket av naturbetecknande ord i psalmer är bibelbundet. Svenska växt- och djurnamn förekommer endast i 1900-talspsalmen. Sedan 1819 har psalmen syntaktiskt och semantiskt blivit tillgängligare för psalmbrukarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:oulo.fi/oai:oulu.fi:isbn978-951-42-8660-5 |
| Date | 11 December 2007 |
| Creators | Nerkko-Runtti, A. (Arja) |
| Publisher | University of Oulu |
| Source Sets | University of Oulu |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, info:eu-repo/semantics/publishedVersion |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, © University of Oulu, 2007 |
| Relation | info:eu-repo/semantics/altIdentifier/pissn/0355-3205, info:eu-repo/semantics/altIdentifier/eissn/1796-2218 |
Page generated in 0.0135 seconds