SAMMANFATTNING Bakgrund: År 2013 dog 429 barn i Sverige intrauterint, vilket motsvarade tre till fyra dödfödda barn per 1 000 födda. I 10-15 procent av alla fall av barn som föds döda finns ingen känd orsak till barnets död. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint efter graviditetsvecka 28, skattade sin fysiska och psykiska hälsa tiden innan barnet dog. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader avseende skattningen av den fysiska och psykiska hälsan mellan de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Vidare var syftet att beskriva motionsvanor under den sista månaden av graviditeten. Metod: Föreliggande studie baseras på en webbenkät på Spädbarnsfondens hemsida där kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint skattade sin fysiska och psykiska hälsa under den sista månaden av graviditeten. Webbenkäten bestod av 87 frågor och besvarades av 798 kvinnor som alla förlorat sitt barn intrauterint. Inklusionskriterierna i föreliggande studie var att det döda barnet skulle vara fött efter 28 fullgångna graviditetsveckor samt efter år 2009. Detta resulterade i att 317 kvinnors svar analyserades. Resultat: Den övervägande majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött. För några av kvinnorna försämrades hälsan något under den sista graviditetsmånaden. Resultatet tyder också på att den fysiska och psykiska hälsan var bättre under den sista graviditetsmånaden bland de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Den vanligaste sjukdomen under den sista månaden av graviditeten var högt blodtryck. De flesta kvinnor tränade inte regelbundet under den sista graviditetsmånaden, bland dem som tränade var den vanligaste motionsformen promenader. Fyra av tio kvinnor uppgav att de var utsatta för stress under den sista månaden av graviditeten, den vanligaste orsaken till stress uppgavs vara arbete eller studier. Den näst vanligaste stressfaktorn var oro för den egna hälsan eller barnets hälsa. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött i livmodern. Kvinnor vars barn föddes dött i fullgången graviditet skattade fysisk och psykisk hälsa något bättre än de som födde sitt barn tidigare under graviditeten. Upplevd stress i slutet av graviditeten orsakades främst av arbete eller studier samt av oro för den egna och det ofödda barnets hälsa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2101 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Ersgård, Manda |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds