Introduction: Close emotional bands develop between mother and child and begin already during pregnancy, several factors affect how this band develops. Fetal life and the first few hours after childbirth are important for the infant's emotional development. Purpose: The purpose of this study is to investigate how midwives in post-natal care pay attention to emotional reactions in the mother, which these reactions are and how the midwives consider themselves to promote the relationship between mother and child. Issues: How do midwives describe that they pay attention to emotional reactions in the mother after childbirth, and what reactions are described? And how do midwives describe that they are working to promote the relationship between mother and child during the aftercare? Method: Five midwives working in the aftercare were interviewed based on a qualitative approach. The data collection method that has been used for this study is a semi-structured interview. The study material has been processed using an inductive thematic analysis. Result: What appears in the study is that midwives find it central to identify the woman's way of thinking about the child's needs and her ability to interpret the child's signals. The participants pay particular attention to those women where the emotional stress has been great after giving birth and can be assumed to need support. Discussion: Most studies and literature support what emerged from this study on the midwives' knowledge and experience about emotional reactions and its influence on the relationship between mother children. The mother's care for the child's needs and the midwife's work in promoting the relationship between these two can be interpreted as the concept of mentalization. / Inledning: Nära känslomässiga band utvecklas mellan mor och barn och påbörjas redan under graviditeten, flertalet faktorer påverkar hur detta band utvecklas. Fosterlivet och de första timmarna efter förlossningen är av betydelse för spädbarnets känslomässiga utveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barnmorskor inom eftervården uppmärksammar känslomässiga reaktioner hos modern, vilka dessa reaktioner är och hur barnmorskorna anser sig främja relationen mellan mor och barn. Frågeställningar: Hur beskriver barnmorskorna att de uppmärksammar känslomässiga reaktioner hos modern efter förlossningen, och vilka reaktioner beskrivs? Samt hur beskriver barnmorskorna att de arbetar för att främja relationen mellan mor och barn under eftervården? Metod: Fem barnmorskor verksamma inom eftervården intervjuades utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetod som har används för denna studie är en semistrukturerad intervju. Studiens material har bearbetas med hjälp av en induktiv tematisk analys. Resultat: Det som framkommer i studien är att barnmorskorna finner centralt att identifiera är kvinnans sätt att tänka om barnets behov och hennes förmåga att tolka barnets signaler. Deltagarna uppmärksammar särskilt de kvinnor där den känslomässiga påfrestningen har varit stor efter förlossningen och kan antas behöva stöd. Diskussion: Flertalet studier samt litteratur stödjer det som framkom i denna studie om barnmorskornas kunskap och erfarenhet om känslomässiga reaktioner och dess påverkan på relationen mellan mor barn. Moderns omsorg om barnets behov samt barnmorskans arbete i att främja relationen mellan dessa två kan tolkas till begreppet mentalisering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-7286 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Wannfors, Ulrika |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds