Bakgrund: Hur människor hanterar vetskapen att livet är på väg mot sitt slut kanskilja mycket. Gemensamt för många palliativa patienter är en andlig och existentielloro. Andlig vård kan öka både livskvalitet och välbefinnandet hos dessa patientersamt minska den ångest som många upplever inför den stundande döden. Genom attsprida kunskap inom andlig vård för vårdpersonal kan den palliativa vårdenförbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av attstödja det andliga och existentiella välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes idatabaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen av datan följde Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman och nio underteman. Teman var:‘Bidragande faktorer till god vård’, ‘Hindrande faktorer till god vård’ och‘Erfarenheter av att möta svåra symtom’. Konklusion: Som palliativ vårdpersonal bör man vara medveten om att verktygsåsom samtal, tystnad, delegering och särskilda vårdinterventioner kan förbättrapatientens andliga och existentiella välbefinnande. Flera deltagare efterfrågadeutförligare utbildning inom ämnet och detta är något som bör utredas vidare. Detfinns även behov av ytterligare forskning generellt inom andlig och existentiell vård,särskilt med kvantitativ design då sådan forskning är en bristvara. / Background: How people deal with the notion that life is coming to an end candiffer. But common for a lot of palliative patients is spiritual and existential distress.Spiritual care can increase both quality of life and wellbeing and decrease the level ofanxiety that plenty experience in front of the impending death. By spreadingknowledge on spiritual care, the palliative care could improve. Aim: The aim of this study is to describe healthcare professionals’ experiences ofsupporting the spiritual and existential well-being in end of life care. Methods: A literature study based on 8 qualitative articles. The database searcheswere made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data analysis followed Friberg’s fivestep-model. Results: The analysis led to three themes and nine subthemes. The themes were:‘Contributory factors to good care’, ‘Obstructive factors to good care’ and ‘Experiencesof meeting difficult symptoms’. Conclusion: Palliative healthcare professionals should be aware that tools likeconversation, silence, delegation and care interventions can increase patientsspiritual and existential well-being. Many participants requested more education onthis subject and that should be investigated further. There is also a need foradditional research on spiritual and existential care, especially with a quantitativedesign.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-178439 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bergström, Rebecka, Lithner, Rebecka |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds