Bakgrund:Att som patient befinna sig i livets slut är en subjektiv upplevelse, dock finns det generella drag. Det är därför relevant för sjuksköterskor att få kunskap om upplevelser i livets slut. Detta för att vägleda och ge stöd under patientens sista tid. Anhöriga kan uppleva rädsla då de vistas med sin familjemedlem, då de var oroliga över att deras familjemedlem skulle avlida i deras närvaro. Problem: Aktuell forskning visar på brister i vården gällande livets slut. Det fanns en bristande delaktighet i samtalet kring patientens tillstånd. Syfte: Var att beskriva patienters upplevelser i livets slut. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 11 vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i två teman vilka var lindrat lidande och lidande. Inom dessa teman skapades fem subteman: lindrat lidande genom tro, lindrat lidande genom acceptans, lindrat lidande genom sociala relationer, lidande genom att förlora sitt jag, lidande genom att inte vara färdig med livet, lidande genom oro för framtiden och lidande genom att uppleva smärta. Slutsats: Patienter upplevde både ett lidande och lindrat lidande i livets slut. Variationer av upplevelserna kunde bero på åldersgrupper och etniskt ursprung.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och årligen drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Sjukdomen är en livshotande händelse och kan medföra funktionsnedsättningar i olika grad som påverkar på personers liv. Det kan även påverka på de anhörigas liv som tar hand om sin familjemedlem som har insjuknat. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med funktionsnedsättningar det första året efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Upplevelser som framkom i resultatet delades in i två teman: förlorad kontroll över kroppen och återfå kontroll över livet. Utifrån dessa teman framkom sex underteman: att bli instängd, att bli orkeslös, att leva med förlorad identitet, att leva med förändrad sinnesstämning, att anpassa sig till funktionsnedsättningar och att uppleva hopp. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande samt leder det till ett nytt och annorlunda liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar och anpassa vården efter detta. Att kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap vid bemötande av patienter efter en stroke medför att kvalitén på omvårdnaden kan förbättras. / Background: Stroke is one of the most common widespread diseases in Sweden and approximately 30 000 people suffers each year. The disease is a life-threatening experience and can lead to disabilities and affect the patient’s lifestyle. It can also affect the lives of the relatives who take care of their family member who has been diagnosed with a stroke. Aim: To describe patient’s experiences of living with the disabilities the first year after a stroke. Method: A systematic literature study of nursing research articles with qualitative approach according to Evans descriptive synthesis. Results: Experiences, which were identified in the result, were divided into two themes: Lost control of the body and regain control of their life. Based on the themes six sub-themes appeared: To be trapped, to be decrepit, to live with lost identity, to live with altered mood, to adapt to the disabilities and to experience hope. Conclusion: Living with disabilities after a stroke affect a patient’s body, mind and spirit, and lead to a new and different life. Nurses should pay attention to victim’s experiences of the disabilities and adapt the nursing accordingly. Being able to listen, provide support and use their knowledge in the treatment of patients after a stroke can improve the quality of healthcare.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är progredierande sjukdom som drabbar nervcellerna vilka styr muskulaturen med koldioxidnarkos vilket är den vanligast dödsorsaken inom tre till fem år. Det är vanligt att anhöriga agerar vårdare till den sjuke vilket kan leda till ökad stress och börda för anhörigvårdaren.   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående med ALS.Metod:Kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar från databaserna; PubMed, CINAHL, PsyHub, Web of Science som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman identifierades samt ten subteman. Framtagna huvudteman var; Omvälvande Känslor, Att förändras i sin roll samt Strategier för att orka. Slutsats: Anhörigvårdare till närstående med ALS upplevde ständigt nya problem, ökad börda och fler uppoffringar. Förhållandet till den sjuke förändrades när relationen gick från anhörig till vårdare och känslan av normalitet blev svår att upprätthålla. Upplevelserna av extern vårdpersonal var splittrad med både goda och sämre erfarenheter. Familjecentrerat förhållningsätt bör användas inom vården för att anhörigvårdares behov ska mötas. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurodegenerative neuromuscular disease affecting the motor neurons with eventual death due to respiratory failure within three to five years. It is common for family members or friends to nurse patients which can lead to increased stress and burden for the family carers.   Aim: The aim of this study was to describe family carers experiences of caring for a relative with ALS.Methods:Qualitative literature study of ten scientific papers taken from four databases; “PubMed”, “CINAHL”, PsyHub” and “Web of Science”. These were analysed using Fribergs five step model. Results: 3 main themes were identified alongside 10 subthemes. The main themes consisted of; Turbulent Emotions, The change in one’s role, Strategies to manage.  Conclusion: Family carers with relatives inflicted with ALS experienced increased burden of new responsibilities, increased strain, and forfeiture of one’s normality. The relationship with the afflicted individual changed from family member/friend to carer. Family carers found that the quality of care given by external care staff was inconsistent. Family focus care needs to be more prevalent to meet the needs of family carers.

Bakgrund Amning är en global folkhälsofråga som kan öka hälsan hos både barn och mödrar. WHO har som mål att amningsfrekvensen ska öka men statistiken visar på att amningsfrekvensen minskar. Det finns många fördelar med amning men även många svårigheter som skapar hinder för mödrar att kunna amma. Att amma har historiskt sett varit relaterat till att vara en fungerande kvinna och att inte kunna nå detta kan skapa känslor av skuld och skam. Barnhälsovårdssjuksköterskan som träffar mödrar efter förlossningen har en betydande funktion i sitt omvårdnadsarbete med att stödja modern i amningen och att ge det individuella stöd som behövs. Syfte Syftet med studien var att identifiera och syntetisera mödrars erfarenheter av barnhälsovårdssjuksköterskans stöd vid amning. Metod Studien är en kvalitativ litteraturstudie med Evans (2002) beskrivning av tolkande datasyntes som metod.Resultat Resultatet innehåller tre teman och sex subteman. Att stödet var bekräftande var av betydelse och det framkom att mödrar kände krav att upprätthålla amningen samt att det var viktigt att få stöd i valet att antingen amma eller inte. Mödrar hade erfarenheter av att den information som de fick var bristande samt att de fick motstridiga råd, vilket visade på betydelsen av informativt stöd. Betydelsen av ett individanpassat stöd visade sig genom ett behov av att bli sedd och att stödet fanns tillgängligt för mödrarna. Slutsats Hur BHV-sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet stödjer mödrar i amningen är av vikt,då ett bristande stöd kan leda till negativa känslor såsom att ha krav på sig, att inte bli hörd eller bristande förtroende. BHV-sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete arbeta individanpassat och evidensbaserat gällande amningsstöd, vilket en del mödrar har erfarenheter av och andra inte. / Background Breastfeeding is a global public health issue that can enhance the health of both children and mothers. The World Health Organization’s (WHO) goal is to promote and increase the frequency of breastfeeding, yet the statistics indicate a decline in breastfeeding rates. There are numerous benefits associated with breastfeeding, as well as several challenges that create barriers for mothers to breastfeed. Historically, breastfeeding has been associated with women's functionality, and the inability to achieve this can evoke feelings of guilt and shame. The child health nurse, who attends to mothers after childbirth, plays a crucial role in supporting breastfeeding and providing the necessary individualized support.Aim The aim of this study was to identify and synthesize mothers´ experiences of the child health nurse´s support in breastfeeding. Method The study is a qualitative literature study with Evans (2002) description of interpretive data synthesis as a method. Results The result includes three themes and six subthemes. It was important that the support was confirmatory and it appeared that mothers felt a pressure to maintain breastfeeding. It was also important to be supported in the choice to breastfeed or not. Mothers experienced that thegiven information was deficient and they got contradictory advice, which showed the importance of informative support. The meaning of individual support was demonstrated through a need to be seen and that the support was available to the mothers. Conclusion How the child health nurse supports mothers in breastfeeding is important, as a lack of support can lead to negative feelings such as pressure, not being heard or a lack of trust. In nursing, the child health nurse should work individually and evidence-based regarding breastfeeding support, which some mothers have experience with and others do not.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter med demenssjukdom uttrycker att det behövs nya idéer för hur man kan stödja patienternas närstående för att öka den upplevda livskvalitén i situationen. Närstående uttrycker ofta en upplevd hopplöshet och vänder sig främst till sjuksköterskor när de är i behov av stöd för att själva inte drabbas av ångest eller depressioner. Sjuksköterskor uttrycker samtidigt att de inte alltid har möjlighet att se till närståendes behov fullt ut, eftersom det ofta kräver ett stort engagemang och arbete som inte ryms i deras begränsade arbetspass. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja närstående till patienter med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Två teman formulerades: Att hantera komplexiteten och Att vara varandras resurser. Utifrån temana formulerades fyra subteman: Att försöka förstå närståendes situation, Att begränsas av organisatoriska resurser, Att lindra närståendes lidande och Att kommunicera med närstående. Tillsammans beskriver temana och subtemana sjuksköterskors upplevelser av att stödja närstående till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är svårt att stödja närstående i tillräckligt stor utsträckning, eftersom det begränsas av tid, möjlighet och kunskap. / Background: Nurses who care for patients with dementia express that new ideas are needed for how to support the patients' next of kin in order to increase the perceived quality of life in the situation. Patients’ next of kin often express a perceived hopelessness and primarily turn to nurses when they are in need of support for themselves not suffering from anxiety or depression. Nurses at the same time express that they do not always have the opportunity to fully attend the needs of their next of kin, as it often requires a great deal of commitment and work that does not fit into their limited workload. Purpose: To describe nurses' experiences of supporting patients with dementia next of kin. Method: Qualitative study with descriptive synthesis. Result: Two themes were formulated: Managing complexity and Being each other's resources. Based on themes, four sub-themes were formulated: Trying to understand patients next of kin’s current situation, To be limited by organizational resources, To ease the suffering of patients next of kin and To communicate with patients next of kin. Together, themes and sub-themes describe nurses' experiences of supporting patients with dementia next of kin. Conclusions: Nurses find it difficult to be able to support the patients’ next of kin on the level that they wanted to, as it is limited by time, opportunity and knowledge.

Bakgrund: Hur människor hanterar vetskapen att livet är på väg mot sitt slut kanskilja mycket. Gemensamt för många palliativa patienter är en andlig och existentielloro. Andlig vård kan öka både livskvalitet och välbefinnandet hos dessa patientersamt minska den ångest som många upplever inför den stundande döden. Genom attsprida kunskap inom andlig vård för vårdpersonal kan den palliativa vårdenförbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av attstödja det andliga och existentiella välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes idatabaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen av datan följde Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman och nio underteman. Teman var:‘Bidragande faktorer till god vård’, ‘Hindrande faktorer till god vård’ och‘Erfarenheter av att möta svåra symtom’. Konklusion: Som palliativ vårdpersonal bör man vara medveten om att verktygsåsom samtal, tystnad, delegering och särskilda vårdinterventioner kan förbättrapatientens andliga och existentiella välbefinnande. Flera deltagare efterfrågadeutförligare utbildning inom ämnet och detta är något som bör utredas vidare. Detfinns även behov av ytterligare forskning generellt inom andlig och existentiell vård,särskilt med kvantitativ design då sådan forskning är en bristvara. / Background: How people deal with the notion that life is coming to an end candiffer. But common for a lot of palliative patients is spiritual and existential distress.Spiritual care can increase both quality of life and wellbeing and decrease the level ofanxiety that plenty experience in front of the impending death. By spreadingknowledge on spiritual care, the palliative care could improve. Aim: The aim of this study is to describe healthcare professionals’ experiences ofsupporting the spiritual and existential well-being in end of life care. Methods: A literature study based on 8 qualitative articles. The database searcheswere made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data analysis followed Friberg’s fivestep-model. Results: The analysis led to three themes and nine subthemes. The themes were:‘Contributory factors to good care’, ‘Obstructive factors to good care’ and ‘Experiencesof meeting difficult symptoms’. Conclusion: Palliative healthcare professionals should be aware that tools likeconversation, silence, delegation and care interventions can increase patientsspiritual and existential well-being. Many participants requested more education onthis subject and that should be investigated further. There is also a need foradditional research on spiritual and existential care, especially with a quantitativedesign.

Bakgrund: Tidigare genomförd forskning visar att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma då omvårdnaden utövas av manliga sjuksköterskor. Troliga förklaringar till detta är den manliga sjuksköterskans särställning som minoritet i hälso- och sjukvården. Vidare att rollen att ta hand om och vårda inte alltid varit ett attribut som vanligen tillskrivs män. Syfte: Därav syftar denna studie till att identifiera hur manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever utövandet av omvårdnadsåtgärder då patienten är en kvinna. Metod: Föreliggande studie har designats som en litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats som analyserats utifrån metoden för metasyntes. Resultat: Under analysen kunde fyra teman identifieras: “Intim omvårdnad”, “Beröring”, “Religiösa och kulturella hinder”, “Strategier”. Konklusion: Kartläggningen vittnar om att manliga sjuksköterskor stöter på problem på grund av sin könstillhörighet. Problem som i sin tur orsakar ångest och stress i olika omvårdnadssituationer vilket kan ha en direkt inverkan på den vård de ger patienter av motsatt könstillhörighet. Vidare kan det påverka vilken inriktning den manligen sjuksköterskan väljer efter avslutad utbildning. / Background: Previous research shows that female patients may feel uncomfortable when nursing is performed by male nurses. Probable explanations for this are the male nurse's special position as a minority in health care. Furthermore, the role of caring for and nurturing has not always been an attribute commonly ascribed to men. Purpose: Therefore, this study aims to identify how male nurses and nursing students experience the practice of nursing measures when the patient is a woman. Method: The present study has been designed as a literature review based on 11 articles with a qualitative approach that were analyzed based on the method of metasynthesis. Result: During the analysis, four themes could be identified: "Intimate care", "Touch", "Religious and cultural barriers", "Strategies". Conclusion: The mapping shows that male nurses encounter problems due to their gender. Problems that in turn cause anxiety and stress in different nursing situations which can have a direct impact on the care they provide to patients of the opposite sex. Furthermore, it can affect which specialization the male nurse chooses after completing the education.