The European Union (EU) aims to ensure that investors and stakeholders have the necessary information on companies' sustainability performance. Requiring that the information provided is transparent, consistent, reliable and comparable. Requirements on sustainability disclosures have through the years significantly increased. The EU has amended and extended its regulations from Non-Financial Reporting Directive (NFRD), with previously 11 000 companies needing to report sustainability information, to the now 50 000 companies according to the new directive, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive is accompanied by a standard framework called European Standard Framework (ESRS) provided by European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) and guides companies’ disclosure. All sectors need to follow and report according to the general requirements, with some sectors getting additional sector-specific standards. Although the built environment sector is commonly known as a major contributor to Greenhouse Gas (GHG) emissions, it will not receive additional requirements. Hence, it is of interest to research how the general requirements are adoptable in this sector. The research aimed to examine methods used for data collection on a project level in the built environment sector, if they correspond with CSRD and its accompanying standard framework and the driving forces behind the development of these methods. A sample of disclosure requirements from ESRS E1 “Climate Change'' was selected and analysed due to the limitations of the study. The research used semi-structured interviews to gather information and data from respondents in the large consultant company, AFRY, based in Stockholm, Sweden. Gathered data was later analysed through a thematic analysis approach aiding in answering the research questions. Previous literature has e.g. focused on companies’ readiness to implement CSRD whilst this research aimed to contribute with further knowledge about the adaptability of the built environment to the requirements. Furthermore, this research provides a historical perspective on sustainability reporting and companies’ responsibilities regarding sustainability as well as the criticisms of the NFRD. The findings show that methods required by the ESRS E1 already exist today due to previous legislation such as climate declaration and voluntary initiatives such as environmental building certifications. These methods are identified to be driven by coercive pressures setting the minimum requirements for the sector. Additionally, the adoption of these methods due to further ambitions could be explained by both internal and external stakeholders' interests, resulting in either an economic or brand-enhancing benefit. However, these methods are not used in all projects and some essential gaps and improvements were identified through this research. It is apparent through this research that this directive will affect companies' value chain and therefore indirectly affect companies not required to report according to CSRD. / Den Europeiska unionen strävar efter att säkerställa att investerare och intressenter har tillgång till nödvändig information angående företags hållbarhetsarbete. Informationen som lämnas ska enligt EU vara transparent, konsekvent, tillförlitlig och jämförbar. Kraven på hållbarhetsinformation har genom åren ökat väsentligt. EU har ändrat och utökat sina regler från Non-Financial Reporting Directive (NFRD), som tidigare krävde att 11 000 företag skulle redovisa hållbarhetsinformation, till att nu omfatta 50 000 företag enligt det nya direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Till direktivet följer ett standard ramverk kallat European Sustainability Reporting Standard (ESRS) som tillhandahålls av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och som vägleder företagens rapportering. Alla sektorer måste följa och rapportera i enlighet med de allmänna kraven, medan vissa sektorer får ytterligare sektorsspecifika standarder. Trots att samhällsbyggnadssektorn är allmänt känd för att vara en stor utsläppare av växthusgaser, kommer den inte att omfattas av ytterligare krav. Därför är det av intresse att undersöka hur de allmänna kraven kan tillämpas i samhällsbyggnadssektorn. Studien syftar till att undersöka de metoder som idag används för datainsamling på projektnivå inom samhällsbyggnadssektorn och analysera hur väl de överensstämmer med CSRD och det tillhörande standard ramverket. Vidare undersöks drivkrafterna bakom metodernas utveckling. På grund av studiens begränsningar, har ett urval av krav från ESRS E1 "Klimatförändring" valts ut och analyserats. Denna studie använder semistrukturerade intervjuer för att samla in information och data från respondenter på det tekniska konsultföretaget AFRY, baserat i Stockholm, Sverige. Den insamlade datan analyserades sedan genom en tematisk analys vilken hjälpte att besvara studiens frågeställningar. Tidigare litteratur har exempelvis fokuserat på företagens beredskap om CSRDs implementation. Denna undersökning syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur samhällsbyggnadssektorn kan anpassas efter kraven. Vidare syftar undersökningen till att ge ett historiskt perspektiv på hållbarhetsredovisning, företagens hållbarhetsansvar samt kritiken mot NFRD. Resultatet av studien visar att metoder som krävs enligt ESRS E1 existerar idag på grund av tidigare lagstiftning, såsom klimatdeklarationer och även på grund av frivilliga initiativ såsom miljöbyggnadscertifieringar. De metoder som identifierades, ansågs främst vara drivna av påtryckningar från tvingande lagstiftning, som i sin tur har satt minimikrav på sektorn. Ytterligare användning av metoderna bedöms främst vara drivna av interna och externa intressenters intressen. Användningen av metoderna har resulterat i antingen en ekonomisk eller en varumärkeshöjande fördel för företagen och kan förklara intressenternas påtryckningar. Studien visar även att metoderna inte används i alla projekt och att förbättringar kunde identifieras. Undersökningen visar att detta direktiv kommer att påverka företagets värdekedja och därför även indirekt påverka företag som egentligen inte är skyldiga att rapportera enligt CSRD.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-348149 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Bostedt, Alice, Henriksson, Beata |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 24425 |
Page generated in 0.0033 seconds