Return to search

Högläsning : Pedagogik eller tidsfördriv?

<p>Studien handlar om verksamma pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att ta reda på pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på. Det har använts en kvalitativ metod i studien där fem pedagoger verksamma i grundskolan till och med årskurs sex har intervjuats.</p><p> </p><p>Det framkom i resultatet att respondenterna anser att högläsningen fyller en viktig funktion av flera olika orsaker. Dessa var exempelvis att eleverna förvärvar nya kunskaper, deras ordkunskap utvecklas och att det ger eleverna en gemensam upplevelse. Pedagogerna nämnde att högläsningen ska bidra till att eleverna själva skapar sig inre bilder, använder sin fantasi och kreativitet. Vår slutsats av studien innebär att pedagogerna har ett bakomliggande syfte med sin användning av högläsning i undervisningen. Pedagogernas syften är bland annat att bidra till eleverna genom högläsningen skapar ett intresse för olika sorters litteratur. Eleverna ska även känna lust och glädje över att ta del av det skrivna ordet.</p><p> </p><p>Det framkom även i resultatet att pedagogerna gör medvetna val av litteratur och att de inte enbart använder skönlitteratur i högläsningssammanhang utan även andra texter och läromedel. Vidare så grundade pedagogerna sina val på rekommendationer givna av bibliotekarien, kollegor samt egna erfarenheter.</p><p> </p> / <p>The study is about active pedagogues’ view of reading aloud. With reading aloud we intend the pedagogue reading aloud from a text, a book or other teaching aids. The background to the study was to find out how the pedagogues use reading aloud in the education since by our practice during our teacher training we experience it as a pastime. We consider that as a pedagogue you must be able to justify all the choices you make concerning all the educationtime. Our interest for reading aloud arouse during a course about how children learn to read and write that we participated in and also during another course that handle literature for youth and children.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to investigate the intentions of the pedagogues using reading aloud in their education and what they base their choice on. A qualitative method has been used in the study since five pedagogues, working in compulsory-school for children aged seven to thirteen years old, have been interviewed.</p><p> </p><p>The results showed that the participants in the study consider reading aloud serve as a useful purpose for many reasons. These were for example that the pupils acquire new knowledge, their knowledge of words improves and it gives them a common experience. The pedagogues’ stated that reading aloud develops the pupils’ ability to form internal pictures, use their fantasy and creativity. Our conclusion from the study implies that the pedagogues have an underlying aim with their use of reading aloud in the education. The pedagogues’ purpose with using reading aloud is for example to contribute to make the pupils create interest for many kinds of literature. The pupils shall feel inclination and joy over taking part of the written word.</p><p> </p><p>The results also showed that the pedagogues’ in this study make choices of literature that are enlightened and that they not only adopt literary but also adopt other text and textbooks and teaching aids when they read aloud. Furthermore the pedagogues based their choices on recommendations of librarians, colleagues and their own experiences.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:his-2672
Date January 2008
CreatorsHärnborg, Ulrika, Moqvist, Pernilla
PublisherUniversity of Skövde, School of Humanities and Informatics, University of Skövde, School of Humanities and Informatics
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, text

Page generated in 0.0026 seconds