Målet med denna studie är att undersöka om informationskultur är ett teoretiskt verktyg som kan bidra till en proaktiv informationsförvaltning, samt om informationskulturperspektivet kan vara till stöd för en organisation som genomgår ett förändringsarbete som påverkar informationsförvaltningen. I studien används Gillian Oliver and Fiorella Foscarinis definition av informationskultur, vilket de definierar som ”values accorded to information, and attitudes towards it, specifically within organisational contexts.” Förberedelsearbetet på två svenska universitet inför dataskyddsförordningen GDPR (EU) 2016/67, vilken trädde i kraft 25 maj 2018, är det fall som författaren prövar informationskultursteorin mot. Genom en kvalitativ metod, där fem respondenter har intervjuats, har författaren undersökt respondenternas värderingar gentemot information samt hur de hade organiserat sitt arbete inför GDPR. Studien visar på ett stort behov av samarbete mellan arkivarier och andra yrkesgrupper såsom it-ansvariga och jurister när komplexa informationsförvaltningsfrågor som GDPR ska hanteras. Men att detta samarbete involverar arkivet är inte självklart, vilket visas i skillnaden mellan hur de båda universiteten har arbetat. Studien visar även att det finns en skillnad mellan att anlägga ett informationskulturperspektiv under ett förändringsarbete och att använda informationskultur i Oliver och Foscarinis mening, vilket innebär att analysera redan etablerade strukturer och organisationer; de problemområden som Oliver och Foscarini anser att arkivarien bör undvika att lägga mycket arbete på, då de är svårföränderliga, visar sig enligt studieresultatet tvärt om vara viktiga att jobba med under ett förändringsarbete. Att en viss nivå av det informationskulturramverk som Oliver och Foscarini har tagit fram är svår att påverka i en organisation betyder inte att den är svår att inkorporera i ett förändringsarbete. Till skillnad från andra, allmänna förändringteorier så lyfter informationskulturperspektivet fram aspekter som är direkt kopplade till arkivariens roll. I stället för generella råd som ”samarbete” föreslås mer specifikt ”samarbete med it”. Informationskultur är dessutom en väldigt innehållsrik teori då den inbegriper många etablerade teoribildningar. I en informationsförvaltningskontext blir därför informationskulturansatsen paradoxalt nog både bredare och mer specifik på samma gång. / The aim of this thesis is to examine if information culture is a theoretical construct that can assist in creating a proactive recordkeeping environment. It also aims to investigate if information culture can be of help to an organization that goes through changes that affect its recordkeeping practices. The study uses Gillian Oliver and Fiorella Foscarini’s definition of information culture, which they define as ”values accorded to information, and attitudes towards it, specifically within organisational contexts.” The preparations for the GDPR (EU) 2016/67 at two Swedish universities functions as the case that the author uses to explore these questions. Using a qualitative method, interviewing five people, the author examined the interviewees’ values towards information and how the organizations had prepared for the GDPR. The study suggests that there is need for cooperation between archivists and people from other professions, such as IT and law, when preparing for complex recordkeeping issues such as the GDPR. However, the study shows that an archivist is not always involved in an organization’s change management effort. The study shows that there is a difference between adopting an information culture perspective when managing change and using information culture as Oliver and Foscarini intend it be used. Their approach addresses organizations and structures that are already established. The problem areas that Oliver and Foscarini think an archivist should avoid focusing its change management efforts on, because they are hard to change, are shown to be as important to work with as other problem areas when managing change in an organization. Just because a level of the information culture framework that Oliver and Foscarini have developed is difficult to affect in an organization does not mean that it is hard to incorporate into a change management effort. In contrast to other change management theories, an information culture perspective highlights aspects that are directly connected to the role of the archivist. Instead of generic advice, such as “cooperation”, information culture specifically advices the archivist to “cooperate with the IT department”. Information culture is a theoretical construct that embraces other established theories. From a recordkeeping perspective, an information culture approach is therefore paradoxically both broad and exact at the same time.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-34055 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Paulsrud, Ludvig |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds