<p>Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster. Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna – de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger upplever sin förändring i sin yrkesutövning efter att ha börjat arbeta Reggio Emiliainspirerat. I litteraturgenomgången redogörs det för Reggio Emiliafilosofins ursprung, grundtankar och intåg i Sverige. Våra slutsatser är att pedagogerna är positiva till de förändringar filosofin har medfört inom fem områden: samarbetet i arbetslaget, den gemensamma synen på barns lärande, pedagogisk dokumentation, projektbaserat lärande samt synen på miljöns påverkan i lärandet.</p> / <p>This is a qualitative examination based upon four interviews with<strong> </strong>educationalists who is working on a recently opened preschool inspired by the philosophy of Reggio Emilia. The study has a phenomenologist perspective where people’s experiences are in focus to discern common aspects and patterns. After the Second World War the Reggio Emilia philosophy grew in northern Italy under the management of Loris Malaguzzi. This philosophy was introduced in Sweden in the beginning of 1980 by Anna Barsotti and Karin Wallin. The philosophy of Reggio Emilia speaks about the three pedagogues – the preschools teachers, the children and the environment, and how they all interplay and affect one another. The purpose of this study is to find out how educationalists have experienced change working Reggio Emilia-inspired. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia’s philosophy, the fundamental ideas and the emergence in Sweden. Our conclusions are that the attitude of the educationalists has changed positively within five occupational areas: cooperation within the workgroup, the common perspective of children’s capabilities, the educationalist documents, the project-based learning and the vision of the environment role in learning.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:his-3674 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Claesson, Jenny, Holgersson, Marlén |
| Publisher | University of Skövde, School of Humanities and Informatics, University of Skövde, School of Humanities and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds