Return to search

Sjuksköterskans erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom i livets slutskede : En intervjustudie med sjuksköterskor på särskilt boende / Registered nurses’ experiences of assessing pain in people with dementia in end-of-life care : an interview study among registered nurses working in nursing homes

Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen. / Background According to previous research, pain is at risk of being inadequately treated among people with dementia who live in nursing homes and go through end-of-life care. The ability to express oneself verbally gradually deteriorates in people with dementia and negatively affects how they report pain to those around them. Previous studies have also highlighted registered nurses' difficulties in assessing pain due to communication difficulties which creates uncertainty around pain assessment and pain treatment. Aim To describe registered nurses (RNs) experiences of assessing pain in people with dementia during end-of-life care who live in nursing homes. Method The study was conducted as a qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with open questions were conducted with 10 RNs. The interviews were analysed using a qualitative manifest content analysis. Results The authors' analysis of the interviews illustrated two main categories Pain assessment was a complicated thing and A close contact facilitates pain assessment. Pain assessment was a complicated thing was subcategorized as Uncertainty due to verbal inability, Experience as a facilitator for pain assessment, Pain assessment instruments can provide a clear assessment and NVP led to regular assessment. A close contact facilitates pain assessment was subcategorized as To know the person and Pain assessment as a teamwork. Conclusions It is a challenge to detect pain in persons with dementia and several pain assessment strategies is necessary. A sense of uncertainty concerning the expressions from the person with dementia is described. Knowing the person well, collaborating with nurse assistants and relatives, having a broad experience, regular observations of the person and assessing pain with pain assessment instruments can facilitate the pain assessment. A personcentered palliative care plan can help in the process of assessing and evaluating pain.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-46673
Date January 2023
CreatorsWiberg, Cecilia, Alaiya, Simbi
PublisherHögskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0032 seconds