Return to search

“Jag får ju fler timmar på dygnet” : En kvalitativ studie om distansarbete och välbefinnande

The rapid digital development has transformed our lives, and today we can work in new ways compared to before. With an increased demand for flexible work arrangements, where the home serves as a workplace, it is crucial for companies to understand how this affects the well-being of employees. Therefore, the purpose of this study is to examine how the possibility of work flexibility promotes individuals well-being. Previous research points out several factors that can influence well-being during remote work, including the work environment, the balance between work and private life, and interaction. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model (1990), but in specific sections, support will also be drawn from studies by Kangas et al. (2023) and Espersson et al. (2023) using the concepts of Family-supportive supervisor behaviors and urholkade sociala relationer. The study is based on qualitative interviews conducted with employees in various units at Västerås municipality who work part-time at the physical workplace and part-time remotely. The results show that remote work is significant, especially for employees work-life balance, which positively impacts their well-being. What is really important for well-being is the ability to manage and plan worktasks on your own, no matter where you're working. / Den snabba digitala utvecklingen har förändrat våra liv och idag kan vi arbeta på nya sätt jämfört med tidigare. Med en ökad efterfrågan på flexibelt arbete med hemmet som arbetsplats, är det viktigt att företag är insatta i hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande. Syftet med studien är därför att undersöka hur möjligheten till arbetsflexibilitet främjar individers välbefinnande. Tidigare forskning visar på flera faktorer som kan påverka välbefinnandet under distansarbete, såsom arbetsmiljön, balansen mellan arbete och privatliv samt interaktionen. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), men i särskilda avsnitt kommer även stöd tas från studier av Kangas m.fl. (2023) och Espersson m.fl. (2023) med begreppen Family-supportive supervisor behaviors och Urholkade sociala relationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med medarbetare inom olika enheter på Västerås kommun som arbetar halvtid på den fysiska arbetsplatsen och halvtid på distans. Resultatet visar att distansarbete är betydelsefullt, speciellt för medarbetarnas livspussel, vilket har en positiv inverkar på deras välbefinnande. Det som framkommer som avgörande för välbefinnandet är förmågan att självständigt styra och planera arbetsuppgifterna, oavsett platsen för arbetet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-111063
Date January 2024
CreatorsBjörs, Moa, Jensen, Lovisa
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0032 seconds